I sommartider så är det många som känner sig tudelad inför solen. Man vill ha sol och värme men i lagom dos. Men solen lyser på goda likväl som onda. Det är liksom solens uppgift att lysa och ge värme. Att lysa så att vi ser.
Ja naturligtvis ser jag kopplingen till Jesus Kristus där jag ligger i min hängmatta. Från Jesus strömmar ljus och värme. Den blinde får sin syn tillbaka. I vår minst sagt underliga värld finns det någon som vill lägga tillrätta livspusslet så vi blir seende och sedda. Solen skiner och det kanske blir för varmt eller så drar mörka moln in och det blir kallt, vi får tycka vad vi vill om det men solen skiner oavsett.

Lik solen så finns Jesus med oss både soliga och molniga dagar. Jesus vill öppna våra ögon så vi kan se. Jesus vill bota oss från vår likgiltighet, vår avundsjuka, vår girighet, vår kärlekslöshet. Vi behöver inte ropa ihjäl oss för att Jesus ska ge oss öppnade ögon. För likt solen så lyser Jesus upp vårt inre oavsett. Jesus ser oss och vill hjälpa oss att se för han har själv sagt att han är världens ljus.

Nej jag tror att vårt problem att vi inte ser är att vi väljer att inte se. Vanor, traditioner och ord som sådan är inte jag eller så har jag aldrig gjort blir lätt något som skymmer sikten. Är det så enkelt att ljuset finns inom oss men att det är vi som vägrar att se. Är det så att vi hellre väljer att irra runt i mörkret än att lyfta bort det som grumlar vårt öga, de saker vi så lätt väljer att titta på när vi inte vill se? Blir vi kalla och hårda av all ondska vi ser? Om det är så förstår vi att detta sätt att tänka bara för oss in i ett mer kompakt mörker. Kärlekslöshet och ett stängt hjärta är något som gör oss blinda.

Jag vill bara uppmana dig att komma ut ur det självvalda mörkret du lever i och låta kärleken och vilja att bli förvandlad inifrån av Jesus Kristus som är ljuset i en mörk och underlig värld.