”Allt det goda vi får, varje fullkomlig gåva, kommer från ovan, från himlaljusens fader, hos vilken ingen förändring sker och ingen växling mellan ljus och mörker”. Jak 1:17 

Hur kan Gud tillåta det lidande och den nöd alla sjukdomar och allt elände? Är denna fråga rätt? Kanske man ska formulera om den frågan så det blir; Gud älskar mig och vad vill han lära mig i det lidande och den oro jag ser och kanske befinner mig i? Det blir lite lättare och mörkret känns inte så mörkt om man frågar sig; vad vill Gud lära mig när livet inte ler mot mig? Om man tänker så när man befinner sig i eländet riktas blicken bort från avgrunden för att istället söka räddningen och lösningen. Om man så vill, greppa den hand som Gud sträckt ut till hjälp och tröst och fundera över vad han vill visa mig i det som sker.

Jag tror vi alla behöver omskolning så att vi får en vilja att se det goda och lära oss vad kärlek på djupet är. Låt mig leka lite med tanken att vi alla går i lära hos Gud. Livet är kanske ett utbildningsläger, en skola, i vilken Gud vill lära oss att älska Gud, människor och skapelsen? Vi måste kanske förstå att vi ska älska Gud för att han först har älskat oss.

WWJD, ja du har sett dessa bokstäver, What would Jesus do? Jag tror svaret är; HWLF He would love first. Gud älskar oss människor och han skapade oss av kärlek. Hela Jesu undervisning bygger på att Gud Fadern är kärlek och att han vill visa oss det. Det var även det budskapet lärjungarna fick i uppdrag att förmedla och i förlängningen så är även vi lärjungar som fått uppdraget att förmedla detta budskap. Ett budskap som aldrig bygger på hämdbegär, baktal, svartmålning, skvaller, svek och lögner eller misstro. Nej inget sådant. Jesu undervisning har en läroplan där focus ligger på fred, kärlek och förståelse helt enkelt. Det låter härligt men vi kanske ska fråga oss själva; en utbildning och en skola som bygger på kärlek och godhet, handen på hjärtat, orkar vi med denna udervisning, denna utbildning? En utbildning i att orka försöka se det goda i allt. En utbildning som bygger på tillit och överlåtelse till en kärleksfull Gud. Orkar vi tro på en god Gud? Orkar vi ställa oss frågan, vad, hur och på vilket sätt skulle Jesus ha handlat i den situationen vi befinner oss i?

Jag tycker att det är tråkigt att tvätta men visst är det roligt att ta på sig rena kläder. Lite så är det med Gud, han offrade sin son, sin son, för oss. Inte som någon historisk händelse utan det är något som sker hela tiden. Gud tvättar mig varje sekund från mina synder i mina tankar, ord och handlingar genom Jesus. Det är inget jag förtjänar utan det är nåd och kärlek från Gud. Det är kärlek på riktig. Av detta kan jag lära mig att bön om förlåtelse är viktig. En förlåtande och kärleksfull Gud som arbetar för dig och mig. En Gud som finns där i vår vardag om vi vill. Att se på Gud med otacksamma ögon är inte rätt med tanke på att han ständigt ger oss goda gåvor. I Guds skola får vi lära oss att öppna våra ögon och låta ljuset komma in och inse att Gud är kärlek.

En god förvaltare kommer alltid med tröstens ord och goda nyheter. Lite som när vi var barn och ville berätta om det vi varit med om i skolan – nu ska du få höra vad jag lärt mig idag. Inte för att vi förstod allt men vi ville berätta. Goda förvaltare är glädjen och kärlekens förmedlare. Människor som ger hopp till människor som varken vet ut eller in, till människor som saknar hopp om en framtid. Till människor som aldrig känt sig älskade finns vi där med budskapet att du är älskad av Gud. När allt känns mörkt och meningslöst sprida ljus och värme.

Hur gör vi då detta i praktiken? Vi måste se på hur det fungerar i naturen där allt liv börjar i det lilla. Vi ska så frön av goda ord och handlingar. Gud står för tillväxten i det vi planterat. Skördens storlek beror på hur stor sådden är. Det viktiga är dock att vi inte ska tror oss kunna tvinga Gud att visa sin existens. Gud glider liksom undan om vi försöker tvinga oss på honom. Orden måste slå rot och få fäste då, först då börjar vi kunna urskilja Gud. Gud är som vinden som blåser i träden, han märks fast ingen ser honom. Vi kan bara be att Gud ska blåsa liv i våra ord, vattna våra handlinga. Be Gud sorter det vi säger och gör så hans kärlek kan slå rot.

Som vi alla vet så känner man själv lycka när man kommer med goda nyheter. En god förvaltare blir en god människa. När man sprider godhet finner man också att man själv där under ytan är god. Somliga vill påstå att under ytan är alla små, hjälplösa och rädda men jag skulle påstå att under ytan, där i djupet av oss själva, bor godhet och kärlek, i vårt inre bor Gud. Tillsammans med Gud är vi starkare än vi tror. Tron på Gud gör oss inte naiv och världsfrånvänd så att vi blundar inför de problem som finns. Men tron gör något med vår syn. Mitt i allt som händer ser vi Gud och förstår att vi behöver hjälp och att hjälp finns. Inte alltid som vi vill utan Gud har oftast en annan och bättre plan. Gud kommer inte allt för sällan i den stilla susningen, i det obemärkta, i vardagen.

Uppmaningen blir till er goda förvaltare; gå ut och sprid frön i bördig jord. Gör er inte bekymmer för hur de kommer att tas emot. Bekymmer har oftast med framtiden att göra. Kommer kriget? Hur kommer det att gå med ekonomin? Kommer jag att hålla mig frisk? Ja lite så går vårt resonemang gällande bekymmer. Bekymmer gällande hur vi ska bli mottagna i våra försök att berätta för omgivningen att Gud är kärlek och vill oss väl kan få oss att tystna. Men gör er inte bekymmer. Jag menar att vi inte ska göra oss bekymmer. Var dag har nog av sina bekymmer. Morgondagen vet vi inget om.

Sträva efter att vara goda förvaltare. Det svänger upp och ner i livet men Guds kärlek är stabil och alltid tillgänglig för oss dygnet runt. Det är den kärleken vi ska förvalta så Gud får avkastning i form av att fler förstår det och tror på att Gud inte dömer utan i kärlek förlåter.