Kyrkans Tidning skriver i dagens nummer (13/2017) att antalet förtroendevalda i Svenska kyrkan kraftigt har minskat sedan 2001, då Svenska kyrkan började genomföra sina kyrkoval i egen regi.
http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/kraftig-minskning-av-antalet-fortroendevalda
Vid det senaste valet 2013 valdes 17000 personer vid det direkta valet jämfört med 27300 direktvalda vid kyrkovalet 2009. Den stora skillnaden är den strukturförändring som ägde rum och slog igenom 2014, då direktval till kyrkoråd togs bort och alla istället har kyrkofullmäktige.
Kyrkofullmäktige väljer sedan kyrkoråd och församlingsråd genom ett indirekt val.
Vad innebär det här för Tjörns del?
I höstens val, den 17 september, så kan alla medlemmar i Svenska kyrkan (som är skrivna på Tjörn) välja i tre val.
- Dels bestämmer medlemmarna vilka
3531 personer (rättad 3 april 2017) som ska sitta i Tjörns kyrkofullmäktige. - Dels bestämmer medlemmarna vilka ledamöter från Norums kontrakt (där Tjörn ingår) som ska sitta i stiftsfullmäktige. (Stiftsfullmäktige består av 81 mandat)
- Dels bestämmer medlemmarna vilka ledamöter från Göteborgs stift som ska sitta i kyrkomötet. (Kyrkomötet har 251 mandat).
Kyrkofullmäktige i Tjörns pastorat bestämmer sedan (efter nomineringsmöte och samråd i alla församlingarna) vilka personer som ska sitta i de lokala församlingsråden. Det finns ett församlingsråd för varje församling. Dessutom bestämmer kyrkofullmäktige vilka som ska sitta i kyrkorådet.
Det betyder att det väljs cirka 10-15 personer i varje församlingsråd samt 10-15 personer till kyrkorådet. Så utöver de personer som du kan välja på i höstens kyrkoval så kommer det att finnas ytterligare 50-80 personer som får ett förtroendeuppdrag i våra församlingar.
Som du förstår så är det viktigt att du är med och tar ansvar genom att rösta i höstens kyrkoval. Det kanske till och med är så att du vill vara med och ta ansvar som förtroendevald? Då är det hög tid att ta kontakt med de grupperingar som ställer upp i kyrkovalet, listorna håller nu på att sättas samman och allt ska vara klappat och klart den 15 april.
https://www.svenskakyrkan.se/tjorn/kyrkoval-2017
https://www.svenskakyrkan.se/kyrkoval
/Carina Etander Rimborg
kommunikatör
—————————————————————–
Läs hela artikeln i Kyrkans Tidning här:
Kraftig minskning av antalet förtroendevalda
Antalet förtroendevalda i Svenska kyrkan har mer än halverats sedan 2001. Det visar en sammanställning som Kyrkans Tidning har gjort med hjälp av kyrkovalskansliet i Uppsala.
– Förmodligen har det varit ett ideal med ett brett deltagande, ett lekmannatyre med många valda i Svenska kyrkan, precis som i kommunerna. Det ger en större kontaktyta mellan medlemmar och de valda, säger docent David Karlsson vid Förvaltningshögskolan i Göteborg, som har forskat kring hur demokratin påverkas när antalet folkvalda blir färre.
I de svenska kommunerna, som länge var detsamma som Svenska kyrkans församlingar, var så sent som på 1960-talet 100 000 aktiva politiker och ersättare. Men med kommunsammanslagningarna som skedde i rask takt under 1960-talet och fram till 1974 sjönk antalet kommuner från över 2000 till bara 278. Sedan dess har några delningar skett. Idag finns 290 kommuner.
– Det leder till en elitisering av politikerrollen: makten koncentreras till färre på gott och ont. Fler blir heltidsanställda politiker. Det ger dem mer tid att ägna sig åt politik, säger David Karlsson.
Samtidigt pekar kritiker på att det ökar avståndet mellan valda och väljare.
Heltidspoliker finns inte i Svenska kyrkan. Den 16 september 2001 valdes 36 049 ordinarie ledamöter i kyrkomöte, stiftsfullmäktige och i lokala kyrkofullmäktige och de samfällda kyrkofullmäktige, som då fanns i kyrkliga samfälligheter. Med ersättare betyder det uppemot 50 000 valda på kyrkovalsdagen.
Fyra år senare vid kyrkovalet 2005 hade antalet församlingar minskat från 2517 till 1837, antalet pastorat var 993. Därför minskade också antalet mandat som utsågs på valdagen till 31 994.
2009 valdes drygt 27 300 ledamöter i pastorat, samfälligheter och församlingar och vid förra kyrkovalet 2013 var antalet direktvalda under 17 000.
2014 skedde den stora strukturreformen då alla samfälligheter upphörde, utom Göteborgs kyrkliga samfällighet som fick en fyraårig dispens. Antalet kyrkoråd minskade kraftigt.
I höstens val väljs 16 438 ordinarie ledamöter på de tre nivåerna. På fyra kyrkoval har alltså antalet valda mer än halverats. Alltså ungefär samma utveckling som kommunerna gick igenom på 1970-talet.
– De direktvalda är definitivt färre nu, säger Gunnar Edqvist, ordförande i Församlingsrådet i Ärentuna församling, Uppsala stift och tidigare sekreterare i både i Strukturutredningen och Demokratiutredningen.
Enligt Gunnar Edqvist beror den stora förändringen på att antalet församlingar har minskat med mer än 1 000 sedan år 2000.
– Det är det som är orsaken till att de valda blivit färre. Men det finns ändå ett stort antal kvar. Ibland har det varit svårt att rekrytera tillräckligt många. Där kan det vara en fördel att färre nu ska väljas.
David Karlsson säger att demokratins mål är att folkviljan blir förverkligad.
– I det gamla systemet fick man det genom att arbeta mer pragmatisk, med mindre betoning på partiet för att komma överens om det som var bra för kommunen.
– Då behöver vi andra mekanismer, med ansvarsutkrävande av partier för vad de åstadkommit mellan valen, säger David Karlsson. Ju färre politiker desto viktigare blir den politik vi är vana vid på riksplanet.
I kyrkovalet med otydliga skillnader mellan olika nomineringsgrupper påverkar det valets betydelse för väljarna, som är Svenska kyrkans medlemmar över 16 år.
– Om breddeltagandet minskar blir valet i sig viktigare och att det är tydligt vad de olika grupperna står för. Om väljarna inte kan förutse vad grupperna står för och kommer att agera blir valet meningslöst, säger David Karlsson.