I entrén till äldreboendet samlas vi, en sex-sju personer. Vi hälsar på varandra. Några känner varandra sedan länge, några är helt nya i sammanhanget. Vi är där för att vi ska ta en promenad tillsammans med personer som är rullstolsburna och har svårt att komma sig ut på egen hand. Verksamheten bygger på volontärer från olika föreningar i Alunda kommun, och är ett gott samarbete med andra engagerade människor i vår omgivning.

Att få komma ut en sväng och lufta på sig, det kan ha betydelse. Ibland kanske det till och med det är den stora skillnaden mellan att tappa livsgnistan och att tycka att livet är helt okej. Vad är då rullstolsturen?

Rent konkret är det frivilliga som går till äldreboendet på onsdagar under sommaren. Personalen på äldreboendet vet vilka boende som vill följa med ut. Den som är promenadsugen får en volontär som har ansvar för rullstolsarbetet, så att säga. Sedan går gruppen iväg en sväng. Ofta förbi kyrkan. Någon kanske vill stanna till vid en grav. Efter återkomsten till boendet blir det kaffe för alla.

Ja. Så enkelt och blodlöst går det att beskrivas. Det kan också framställas som en möjlighet att bryta isolation. Det gör att samtal uppstår, eller att berättelser kommer fram. Det händer något när en människa blir sedd, och får prata med någon – och i sin tur se den andra. Mänsklig kontakt. Om det ska uttryckas på kyrkiska är det helt enkelt att leva i Kristi efterföljelse. Det är en rätt bra sak att ägna sig åt.

Innevarande onsdag startade med sju stycken volontärer och en enda promenadsugen. Det var blåsigt och lite osäkert väder och man hade ingen lust att ge sig ut och så var det fotbolls-VM. Några volontärer droppade av eftersom de helt enkelt inte behövdes. Men tro inte att historien slutar där: efter en stund hade fler kommit på att de kunde ta på sig en extra tröja, att de var less på fotboll och hellre ville komma ut. Samtidigt hade det dykt upp fler volontärer. Det blev till en slut en större grupp som kom ut och andades frisk luft, fick grönt i sina ögon, fick prata om ditten och datten – och till sist kaffesällskap vid återkomsten från promenaden.

Det här med att göra saker tillsammans? Det är oöverträffat.