THE END IS NIGH!
1, Rätt otåligt kan jag konstatera att det fortfarande inte fötts något barn här i familjen. Jag skrev så för en vecka sedan och det gäller också i skrivande stund. Fast sen beror det ju också på när du läser det här förstås.
2, Lite pliktskyldigt får jag stämma in i kören av alla som förfasas och oroar sig efter det som hänt i Paris och hur utvecklingen framöver kommer att se ut. Pliktskyldigt eftersom jag inte har mycket egna tankar att bidra med och har rätt svårt för detta med att alla ska uttrycka sina känslor så fort sådana här saker inträffar. Det hindrar förstås inte att jag tänker på det och ber för situationen.
3, Eftersom jag väntat mig att sitta och ha föräldradagar nu så är jag inte i tjänst den här söndagen heller. Denna dag som är känd som en av de allvarligaste på kyrkoåret. Söndagen före domsöndagen, ”vaksamhet och väntan” har texter som på olika sätt påminner om att hålla tron vid liv och om Guds kommande dom över jordens folk.
4, I episteltexten från Uppenbarelseboken 3 får man också en ledtråd till varför så många pingstkyrkor heter ”Filadelfia”.
5, Jag har skrivit mycket om domsöndagstiden tidigare år här men upprepar än en gång att jag ser den som något i grunden positivt för oss att tänka mer på. Gud ska föra rätten till seger och göra död och ondska om intet.
6, Jag har skrivit en text om det till vårt församlingsblad (den kanske kommer på bloggen en dag). Ibland undrar jag hur osmidig jag kan vara egentligen. I valet mellan att skriva en trevlig text på temat ”Kyrkan fyller 50” så väljer jag att skriva om domens dag. Nog en riktig svartrock, den där nye prästen…
7, Jag läste i tidningen att det bildats något slags nätverk i svensk kristenhet som kallar sig ”Vägen”. Återstår att se om någon blandar ihop min lilla verksamhet med dem. Jag hoppas inte det. Jag tycker de var väl snabba att gå ut med var de står i olika inomkyrkliga stridsfrågor för att samla rätt sorts medlemmar. Jag brukar försöka att helt ignorera sådant för att bidra till enhet efter bästa förmåga.
8, Det är nog bland det sämsta med protestantiska kyrkor ändå, att vi ska bråka om någon enstaka procent av teologin där vi tycker vi är oense och underkänna varandras tro på den grunden. Det ogillar jag (ändå tycker jag teologi är viktigt, nödvändig brasklapp).
Vad gör du idag? Hur har du det? Skriv gärna en kommentar!
Lämna ett svar