Barnets sanning och existensens kärna


Skulle vilja flagga för ytterligare två filmer från Interfilmmedlemmarnas  topp 11 lista (alltså av de filmer som fått pris eller hedersomnämnande av ekumeniska jurys 2008-2012).

Jakten

På plats 6 hittar Thomas Vinterbergs Jakten, som just nu visas på svenska biografer och som fick fjolårets ekumeniska pris i Cannes och som Alexandra Keining gillade starkt här. Vinterberg är mannen bakom oförglömliga dogmadramat Festen (1998), och sevärda Submarino.

Vinterberg återvänder i Jakten till samma tematik som i Festen, sexuella övergrepp mot barn. Men nu skildras det från den falskt anklagade mannens perspektiv. Den viktiga fråga som filmen väcker hos mig är: hur kan vi förstå barnets sanning? Och vad innebär det att ta barns känslor och upplevelser på allvar? Ibland krävs det lite mer lyssnande från vuxenvärlden för att förstå och den tiden/uppmärksamheten finns inte alltid. Den parodiska ”utredning” som skildras i filmen är i sig det största övergreppet på barnet.

Absolut välgjort och sevärt, men också tämligen konventionellt om du frågar mig. Metaforerna är lite väl uppenbara. Stereotyperna lite väl grova (man som jobbar på dagis, måste bli lekfarbrorn eller hur?). Vinterberg kommer inte alls upp i Festen nivå, men det är kanske mycket begärt.

Unio mystica i alperna

Tips nummer två är österrikiska/tyska Die Wand, som jag fick vara med och ge ett ekumeniskt pris i Berlin förra året. Nu har den släpps på DVD, dock bara hos tyska näthandlare.

Det är sällan man går ut från en biosalong och känner att det här har jag aldrig varit i närheten av tidigare. Rena rama gudstjänsten. Om en kvinna som stängs ute från världen av en mystisk ”vägg” och därmed tvingas utforska den nakna existensen. En mystik resa. Outsägligt vacker.

Tack och hej

Charlotte Wells. Foto: Claudia Becker.
Charlotte Wells. Foto: Claudia Becker.

Härmed lämnar jag också över redaktörsskapet för filmbloggen till min efterträdare på kyrkokansliet, Charlotte Wells. Kan nog bli ett annat inlägg även efter det, men helhetsgreppet står Charlotte för framöver.

Veckan efter midsommar vankas det Bergmandagar och där är Svenska kyrkan delaktig med en juryplats för manuspriset Efter Bergman. Håkan Holmlund, kh Essinge församling, har representerat oss där. Mer om det och om sommardatum från Charlotte.

Till sist, Interfilmmedlemmarnas top 12 lista:

1. Vita bandet. Michael Haneke. Hedersommämnande Cannes 2009.

2. Le Havre. Aki Kaurismäki. Hedersommämnande Cannes 2011.

3. Gudar och människor. Xavier Beavois. Ekumeniska priset Cannes 2011.

4. Nader och Simmin – En separation. Asghar Farhadi. Ekumeniska priset Berlin 2011.

5. Another year. Mike Leigh. Hedersommämnande Cannes 2010.

6. Bal/Honey, Semih Kaplanoglu, Ekumeniska priset Berlin 2010.

7. Beasts of the Southern Wild, Benh Zeitlin, Hedersomnämnande Cannes 2012.

8. Jakten, Tomas Vinterberg, Ekumeniska priset Cannes 2012.

9. Silent Night, Carlos Reygadas, Ekumeniska priset Riga 2008.

10. Ben X, Nic Balthasar, Ekumeniska priset Montréal 2007.

11. Die Wand/The Wall, Julian Roman Pelsler, Ekumeniska (panorama) priset Berlin 2011.

Mikael Larsson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *