Ett jobb är så mycket mer än ett yrke

”Vad jobbar du med?” – En fråga som kan kännas som ett slag i magen. Frågan ställs i alla möjliga sammanhang i vårt land. På fester och bjudningar, när vi träffar vänners bekanta och när vi fyller i blanketter. Yrkesrollen tycks vara långt djupare förankrad än våra andra egenskaper, intressen och drivkrafter.

Lönearbete och yrkesroll är fundamentala identitetsmarkörer i vårt sociokulturella liv. Samtidigt står många utanför arbetsmarknaden och fler och fler har mångskiftande yrkesroller.

För den som inte har ett lönearbete eller för den som inte vill låta yrkesrollen ta för stor plats, kan jobbfrågan vara minst sagt besvärlig.  Det är synd att de sociala koderna främst ska knäckas genom denna eviga fråga. Som om bara vi nosar rätt på varandras sysselsättningar så har vi bilden klar – den andre blir placerad i ett fack i våra hjärnor och världen blir mer hanterbar.

Men tack och lov är världen större, och det märks, inte minst i Malmö. Förutom att många nya jobb har skapats den senaste tiden ser vi idag också en utveckling där vi söker alternativ till yrkesrollen som enda identitet. Informella kompetenser uppgraderas alltmer och många människor hittar identiteter genom andra forum och uppgifter.

I en värld som ibland tycks hård, förenklad och fördummad, märks också positiva krafter. Människor som engagerar sig, som med eller utan lönearbete vill vara med i rörelser som bygger meningsfulla sammanhang. Jag tror vi har en tid att vänta då föreningsliv, politiska och sociala engagemang kommer att öka stort. Vi är inte gjorda för att bara tänka på oss själva och egen vinning även om inbyggda försvarsstrategier kan göra murarna höga mot omvärlden. I det som ger mening, känsla av sammanhang och att vara levande, behövs nyfikenhet, viljan att dela och ge till andra.

I år uppmärksammas att det är 500 år sedan reformationen, då traditionen berättar att Martin Luther spikade upp de berömda teserna på Slottskyrkan i Wittenberg. Luther protesterade mot dåtidens korrupta maktordning och påpekade att varje människa är fri och ansvarig och behöver inte köpa sig sitt värde eller sin tillhörighet – varje människa har ett värde och är älskad, punkt. Han poängterade också att alla människor har ett uppdrag – att vi alla är kallade till olika uppgifter för andra människors skull. Vi har uppdrag som är långt mer djupgående än yrkesroller eller lönearbeten. Det handlar om att alltid försöka lyfta och hjälpa den medmänniska vi möter.

Hela Malmö vittnar om en förändrad syn på arbete. Arbetarstaden som blev en ungdomsstad och som snart får ett eget universitet. Staden med svårigheter och enorma utmaningar, staden där innovationer föds och kärleken flödar. Just här har vi möjligheter att fördjupa människosynen och skapa spännande möten i korsningarna mellan våra olikheter. Just här kan vi se större än yrkesroller och arbetslöshet och söka nya vägar som både skapar mening, bygger välfärd och bidrar till ökad hälsa. Det är ett jobb, ett uppdrag, som är mer genomgripande än att bara gå till jobbet.

Den 27-28 april hålls den nationella konferensen Samhälle & Existens på Slagthuset, där temat är ”Arbete – som utmaning och resurs, hot och möjlighet”. Anmäl dig här, senast 31 mars! http://svenskakyrkanmalmo.se/om-oss/samhalle-och-existens-2017/

Kom också ihåg 20-21 maj, då Malmö stad och Svenska kyrkan uppmärksammar reformationen med festligheter på och kring Stortorget!

Att skriva på låtsas

Min lille son genomgår en speciell fas. Han påstår att han bara kan somna om jag sitter bredvid och arbetar. Han säger: ”Du ska sitta och skriva på din dator pappa.”

Han gillar att höra de dämpade knapptryckningarna när jag skriver på laptoppen. Skärmens nedtonade ljus fungerar som en behaglig nattlampa. Där sitter jag i mörkret och smattrar lite planlöst på tangenterna samtidigt som jag lyssnar efter om han somnar.

De första kvällarna satt jag och låtsasskrev, i början lite för ivrigt och tillgjort. Jag blev direkt genomskådad och fick försöka låtsasskriva lite mer naturligt. När jag tröttnade började jag i smyg titta på lite ljudlösa nyhetsklipp, men ljusflimret avslöjade mig direkt. ”Du ska inte titta på TV pappa, du ska ju skriva.” Det blev till att återvända till låtsasskrivandet.

Nu sitter jag här igen som en låtsasskrivande fåntratt. Inte förrän nu har det slagit mig att jag ju faktiskt kan skriva något på riktigt. Om nu detta är något på riktigt? Jag hör att min son ännu inte har somnat, han bevakar varje tangenttryckning. Att skriva på riktigt verkar trots allt vara den bästa sovkuren.

Så passa på att läsa nu, denna riktiga text, med helt vanliga bokstäver och ord. Kanske är den mer meningsfull än det jag tidigare kvällar åstadkommit: ”fjsf jsifjsihfoufousd snf sfjspj ajsf maösfmak jpasif pasf”. Skillnaden kan vara hårfin.

Nu har han somnat.

En lång kärleksrelation är över

Det har inte alltid varit lätt, men kärleken var stark från början. Den har burit igenom alla år, men nu är det slut. Tacksam och tårögd tar jag farväl. Det är dags att gå åt olika håll.

Jag var 20 år när vi träffades och det stöd du har gett mig har varit ovärderligt. Utan dig hade jag haft svårt att utvecklas, jag hade inte fått möjlighet att ta vara på mina gåvor. Jag investerade tid, kraft och allvar tillsammans med dig och du gav mig mat, husrum, lugn och ro att öppna mig för nya världar.

Nu är vår långa kärleksrelation över. Jag tackar dig för allt, mitt älskade studielån! Nu är det färdigt, nu är det slut, nu är vi kvitt.

Tänk om Olof Palme hade saknat mod och skicklighet i början av sin karriär, då hade det inte blivit mycket till studier för mig ett antal decennier senare. Den unge riksdagsledamoten Palme var i början av sextiotalet ordförande för den studiesociala utredning som då genomfördes. Han stod på sig i sin övertygelse om studiemedlets vikt för jämlikhet, utveckling, välfärd och demokrati. Han lyckades som få hantera motståndarna. För motståndet fanns, både i oppositionen men också inom det egna partiet. Reformen genomfördes 1964.

När jag idag hälsar på vänner i USA eller i Tyskland blir det extra tydligt för mig vad vårt studiemedelssystem betyder. I dessa länder är ungdomars studier helt avhängiga föräldrarnas ekonomi, precis som det var i den gamla upplagan av det svenska klassamhället. Jag minns min tårögda moster vid min prästvigning. Hon var så glad och stolt över mig. Samtidigt lyste hennes stora sorg igenom över att hon aldrig fått chansen att studera. Hon var tvungen att börja arbeta direkt efter den sjuåriga folkskolan, trots läshuvud, begåvning och upplevelsen att vara ämnad för ett uppdrag som kräver högre utbildning.

Så nu tackar jag er som gått före, kämpat, offrat er och berett mark. De demokratiska samhällssystemen är inte självklara, de måste värnas, upprätthållas och ständigt reformeras. Jag önskar nytt mod och stor skicklighet inför de nya studiesociala utredningar som idag behöver genomföras.

Jag är uppvuxen i ett hem utan böcker. Glädjen av att läsa tog sålunda lång tid att erövra. Utan statens utsträckta hand hade jag nog snabbt tappat modet. Därför har varenda krona jag lånat och återbetalat upplevts som en stor gåva. Jag har fått tillgång till kunskap, reflektion och fördjupning och förhoppningsvis har jag kunnat ge och dela med mig av mina förvärv till andra i mina olika uppdrag. 

Tack älskade studielån. Tack för allt.