För de flesta av oss som bor i Guatemala kändes söndagen lång. Läget var förvirrat och spänt. Vad skulle hända nu? Redan veckan innan presidentens besked hade ryktena surrat att President Jimmy Morales skulle begära att Iván Velasquez kontrakt skulle avslutas. Presidenten hade nämligen ett möte med FNs generalsekreterare Antonio Gutierrez på fredagen 25 augusti.
Mötet mellan FNs generalsekreterare och Guatemalas president i New York hölls samtidigt som CICIG och Guatemalas åklagarmyndigheten höll en pressträff i Guatemala. De meddelade att deras senaste stora korruptionsutredning pekade mot att presidentens parti hade tagit emot olagliga kampanjbidrag under presidentkampanjen 2015 när den nuvarande presidenten var ordförande för partiet. CICIG och åklagarmyndigheten skulle därför lämna in en ansökan hos domstol om att få presidentens åtalsimmunitet lyft.
Såren från inbördeskriget har inte läkt
I december 2016 hade det gått 20 år sedan fredsavtalet mellan Guatemalas regering och gerillan URNG undertecknades, men trots det är många sår från inbördeskriget som präglades av våld och auktoritarism från staten fortfarande öppna. Många var därför oroliga för om Guatemalas demokrati skulle klara utmaningen när presidenten försökte få bort CICIGs kommissionär för att undvika att korruptionsanklagelserna mot honom utreds. Men bara timmar efter presidentens uttalande kom konstitutionsdomstolen beslut där de tillfälligt hade upphävt utvisningen av Iván Velasquez.
Under dagarna efter presidentens beslut i söndags har människor åter samlats på gator och torg för att kräva presidentens avgång och protestera mot utvisningen av Iván Velasquez. Internationellt stöd i form av uttalanden från länder och organisationer för Iván Velasquez och för CICIGs och åklagarmyndighetens arbete har strömmat in.
Kidnappat av parallella maktstrukturer
Den 29 augusti kom ett andra definitivt beslut från konstitutionsdomstolen om att presidentens beslut att utvisa Iván Velasquez har upphävts. Det fel Iván Velasquez har begått är just att tillsammans med åklagarmyndigheten utreda korruption oavsett om dessa utredningar visar att presidenter eller makteliten i övrigt är involverad. Han har vägrat bidra till att upprätthålla den struktur som har rått där korruption har varit accepterat.
Här finns essensen i den strid som Guatemala nu står inför och som bidrar till att förvärra det politiska systemets kris. Det politiska systemet har kidnappats av de parallella maktstrukturer där straffriheten upprätthålls. Krav och hot om att avsätta CICIGs kommissionär som arbetat mot korruption och straffrihet bidrar ytterligare till att öka hotbilden mot dem som vågar kämpa för rättvisa i Guatemala.
Avgörande skede för freden
Det finns ett tydligt samband mellan det extrema våld som präglar Guatemala och korruptionen och straffriheten. Konflikten i Guatemala idag handlar om landet ska lyckas konsolidera sin väg mot ökad demokrati och transparens eller om landet ska fortsätta vara ett land som präglas av korruption där invånarnas rättigheter inte respekteras. Att tillåta att den av CICIG och åklagarmyndighetens kamp mot korruptionen och strafrihet skulle avbrytas skulle innebära att rättsystemet skulle rasa samman och utan rättvisa är fred inte möjlig.
Inés Bustamante
Svenska kyrkans regionala kontaktperson, Liaison Officer, i Centralamerika