– Rätten att jobba! Min man kan inte säga att jag inte får ha ett jobb! säger en äldre kvinna och flera instämmer.
Vi är på Salaam Center, i Kairos utkant, och kvinnogruppen har fått frågor om vilka rättigheter de har som kvinnor.
– Att vara här, på det här mötet, det är en rättighet, säger en annan.
– Vi har rätt att inte utsättas för våld, säger en ung kvinna bestämt.
Könsstympningen skulle ”skydda”
Det är en rättighet som inte är given i Egypten. Landet, som under början av 1900-talet ledde den feministiska vågen i arabvärlden, utnämndes för några år sedan i en undersökning av Thomas Reuter Foundation till det värsta landet i arabvärlden för kvinnor att leva i. De hänvisade bland annat till utbredd kvinnlig könsstympning som drabbar 87 % av den kvinnliga befolkning, vilket är bland de högsta i världen.
Enligt Nahed Talaat som jobbar med kvinnors rättigheter hos BLESS, en av Svenska kyrkans partner i Egypten, råder det många missuppfattningar om att könsstympningen görs för flickornas bästa.
– Nabila, en 43-årig kvinna i Beni-Suef sa att om hon utsatte sina två döttrar för ingreppet skulle det skydda dem och hjälpa dem ha ett bra socialt liv. Nabila ville att hennes döttrar skulle gå klart skolan och fortsätta till universitetet, men för att klara sig behövde hon se till att de blev könsstympade, berättar Nahed.
Förbjöds 2008
Det finns också en missuppfattning om att kvinnlig könsstympning skulle göras av religiösa skäl:
– Könsstympning har inte någon roll i kristendomen. Kvinnlig könsstympning nämns överhuvudtaget inte i bibeln, säger Nahed. Religiösa ledare i Egypten och runtom världen har sedan många år tillbaka helt fördömt kvinnlig könsstympning. I november 2006 samlades islamska teologer och forskare på Al-Azhar Universitetet i Egypten för att diskutera kvinnlig könsstympning och kom överens om att det bör förbjudas. Som följd av mötet deklarerade dåvarande stormuftin av Egypten, professor Ali Goma, att kvinnlig könsstympning är en synd.
Efter detta förbjöds kvinnlig könsstympning i Egypten 2008 och kriminaliserades ytterligare 2016, men traditionen lever vidare. Både kristna och muslimska flickor i åldrarna 7-14 år utsätts fortfarande för könsstympning. Ingreppet kan ske på tre olika sätt; 1) Klitoris är helt eller delvis borttagen, 2) klitoris och inre blygdläppar är helt eller delvis borttagna – denna metod är vanligast i Egypten, och 3) klitoris samt inre och yttre blygdläppar tas bort. Ingreppet, som utförs av läkare i hemlighet eller av lokala barnmorskor som inte är medicinskt tränade eller utbildade, leder till både fysiskt och psykiskt trauma. Könsstympningen kan till exempel leda till cystor, infektioner, infertilitet eller svårigheter vid förlossning.
Ingrepp sker i skymundan
Det finns inget medicinsk korrekt sätt att göra ingreppet, vilket ofta betyder att det inte nödvändigtvis är säkrare att en läkare gör ingreppet. Då kvinnlig könsstympning numera är olagligt, så utförs ingreppet i hemlighet, och kostar därför mer. Bedövning kostar extra, och många familjer har inte råd så ingreppet görs utan bedövning.
BLESS, som jobbar mot kvinnlig könsstympning både på en lokal och strukturell nivå, ser att insatser måste göras för att ändra traditioner och föreställningar, inte bara lagar. De lyfter också upp de sociala effekterna som kvinnlig könsstympning har på hela samhället, då det bibehåller mannens dominans i sexuella relationer vilket ökar ojämställdheten i samhället.
– Vi arbetar mot kvinnlig könsstympning genom att lära både män och kvinnor om kvinnors rättigheter i områden där kvinnlig könsstympning förekommer. Nabila, som ville könsstympa sina två döttrar, deltog genom BLESS aktiviteter på hälsoutbildningar, och har nu övergått till att starkt tro på att utbildning är det viktigaste för hennes döttrar, och inte att skära bort delar av deras kroppar, berättar Nahed.
Mänskliga rättigheter sitter trångt
Det är viktigt att också involvera männen i det här arbetet, och BLESS personal i fält jobbar aktivt med att inkludera de fäder som inte vill utsätta sina döttrar för ingreppet, i deras kommittéer mot könsstympning. Tack vare kampanjer och initiativ likt det arbete som BLESS gör, och tack vare påtryckningar mot regeringen att kriminalisera kvinnlig könsstympning, så verkar en liten förändring kunna ske. Enligt Egyptens National Population Council så ska andelen flickor som utsätt för könsstympning ha minskat 13 % de senaste åren.
För att kunna få till en verklig förändring måste också läkarutbildningar börja lära ut de risker som finns med ingreppet. Under tiden fortsätter organisationer som BLESS och Mariadöttrarna att arbeta för kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter, vilket inte är helt lätt i Egypten idag.
Rättigheter är svårt att prata om i Egypten, där regeringen i princip bannlyst allt arbete med mänskliga rättigheter, och civilsamhällesorganisationer sett sina tillgångar frysta och projekt nekade. Jobbet för att förändra strukturerna som kan skapa de här möjligheterna går segt och är svårt i det klimat som Egypten har idag. Men Nahed tror att förändring är möjlig.
– Egyptiska kvinnor är starka, säger hon. De behöver bara få möjligheten.
Johanna Svanelind, utsänd för Svenska kyrkans internationella arbete till Mellanöstern
Twitter: @jsvanelind
Svenska kyrkan arbetar för att alla ska ha tillgång till sexualundervisning, mödravård och preventivmedelsrådgivning. Vi kämpar mot könsstympning, tvångsäktenskap och andra kränkande traditioner och stöder de som lever med hiv. Läs mer om hur vi arbetar mot könsstympning och tvångsäktenskap >>