I regionen kring Afrikas horn är situationen osäker på flera olika sätt i de flesta länder. I Kenya exempelvis har det fortfarande inte lagt sig efter valen i höstas. Även om landet i jämförelse med sina grannländer är ett under av ordning och demokrati. För allt är relativt. I Sydsudan är det fortfarande krig och flyktingströmmarna är stora. Statsskicket har aldrig getts en ärlig chans i fredstid och människor lider av brist på allt (mat, skola, hälsovård, arbetstillfällen, infrastruktur – listan kan göras hur lång som helst). Flera av grannländerna präglas av en röra av krig, migration, dåligt ledarskap, orättvisa, ojämlikhet och korruption, som lett till arbetslöshet, frustration och radikalisering. I många av länderna är situationen inte ny utan har pågått länge. Det kan ibland kännas hopplöst.
Kamp på sociala medier
Men det har börjat hända saker. Rörelser av unga protesterar och för oväsen utan våld, kampanjar, ordnar kreativa festivaler och ställer krav. De är aktiva både på sociala medier och i verkliga livet. De samlas under olika hashtaggar och kräver att politiker och andra ledare tar sitt förnuft till fånga. Dessa rörelser kommer underifrån och är inhemska, med inspiration från andra likasinnade unga i övriga Afrika. Och de har viktiga följare på sociala medier.
Trötta på att se lidande
I Sydsudan exempelvis finns ett nätverk av kulturaktivister som använder hashtaggen #AnaTaban. De är väldigt aktiva och synliga är less på att se sitt folk lida.
Ana Taban betyder ungefär ”jag är trött”. Jag är trött på fattigdom och dåligt ledarskap, typ.
Det är en grupp ungdomar som ordnar kulturaktiviteter och nu senast en kampanj för att sätta press på fredsförhandlarna i Addis Ababa. De driver tillsammans med övriga civilsamhället, bland annat Civil Society Forum i Sydsudan (United for Peace in South Sudan), något de kallar för #SouthSudanIsWatching där de nagelfar vad som beslutas och inte och följer upp. De fotar sig själva med regnbågsfärgade solglasögon och postar under hashtaggen #SouthSudanIsWatching. De har följare som UN OCHA och UNMISS.
I Kenya finns bland annat Boniface Mwangi, en energisk ung man som levde på gatan i Nairobis centrala delar som småkriminell och försäljare av allt från tuggummi och cigaretter till anteckningsböcker. Han en är fotograf och aktivist som bevakar rättssamhället och strider för rättvis behandling av individer i häkten och i rättegångar. Han argumenterar mot polisvåld och korruption. Lyfter olika fall som nyligen när ett dagis blev vräkt från sin mark av en girig politiker. Han använder ofta hashtaggen #teamcourage
Irungu Houghton är en annan kenyan som driver ”dialogue for active citizenship” i sin blogg, han kallar sig för poet och rättviseadvokat och har också en spalt i en av dagstidningarna i Nairobi. Han uppmärksammar orättvisor, som nu senast när en studentledare som ordnat en fredlig demonstration mot höjda skolavgifter (liksom man gjort i Sydafrika) och skjuts till döds av polisen obeväpnad och bakifrån.
De förstår sina rättigheter
Det finns liknande underifrån-rörelser i andra länder. Afrikas stora ungdomsgeneration (youth bulk) som har lite olika benämning måste betraktas som en del av lösningarna inte som ett problem.
Av makthavarna benämns ungdomarna ofta som säkerhetsrisker och ett problem. Det pratas om arbetslöshet som leder till apati eller kriminalitet och radikalisering. Och visst finns det problem. Men majoriteten av dessa välutbildade, kloka och unga människorna är en tillgång för Afrika. De ställer krav. De förstår att de har rättigheter. De har alla en telefon och kan kommunicera. De vet vad som händer i det egna landet och delvis i världen. Likt varje ny generation i Sverige kommer de med nya idéer och nya sätt att göra saker på som utmanar och tvingar till positiv förändring.
Det var inte alltid bättre förr! Tack vara dessa unga finns hopp om ett bättre och fredligare Afrika om ett par generationer från nu!
/Anna-Maria Sandström
Här kommer en fotbollspassning till dig som vill se fler starka unga människor som Svenska kyrkans internationella arbete stödjer. Se hur fotbollen är livsviktig för ungdomarna i flyktinglägret Kakuma i Kenya.
#hjärtavärlden #livsviktigfotboll
Anna- Maria Sandström är baserad i Nairobi Kenya där hon bott och arbetat med sin familj i fem år. Läs mer om hennes arbete.