I Centralamerika är det könsbaserade våldet utbrett och kvinnor utnyttjas många gånger i männens maktspel. Varje år mördas hundratals flickor i regionen, oftast av makar, exmakar eller pojkvänner. Här arbetar vi tillsammans med partner för att fler, inte minst männen, ska inkluderas i arbetet för att uppnå genusrättvisa.
Stort fokus ligger på att synliggöra den machokultur som genomsyrar regionen och som är en stor källa till våld. I Centralamerika stödjer vi bland annat utbildningar och samtalsgrupper där stereotypa könsroller inte bara lyfts, utan också vänds och vrids på, för att visa på dess negativa inverkan på både kvinnor och män. För förutom kvinnor, flickor och barn är också männen på sätt och vis offer för rådande machokultur.
Tillsammans med våra partner, Lutherska världsförbundet (LVF) och Centro Bartolomé de las Casas (CBC) med flera, driver vi ett maskulinitetsprogram för att öka mäns inkludering i genusfrågor. Initiativet pågår i Guatemala, Honduras, Nicaragua och El Salvador, under strategin ”Liv, värdighet och rättvisa för människorna i Centralamerika”. Här arbetar vi även med många lokala organisationer för att tillsammans driva igenom förändring och skapa rättvisa på strukturell nivå.
Larry Madrigal är direktor på Centro Bartolomé de las Casas (CBC). Han menar att en viktig faktor för att motverka våldet är att fokusera på män och pojkar. ”De är en del av problemet och kan därför vara en del av lösningen”.
Vad har du för erfarenhet kring temat genus och maskulinitet?
Framförallt har jag utbildat många män, både unga och vuxna, i hela regionen i Centralamerika i dessa frågor. Jag har arbetat med både genus och maskulinitet, med fokus på att uppnå jämställdhet och genusrättvisa. Men också kring frågor som rör mäns självkänsla och förebyggandet av våld mot kvinnor.
Varför är begreppet maskulinitet viktigt inom temat genus och är det någon skillnad på dem?
Det är stor skillnad. Rent traditionellt och historiskt, både inom politiken och akademin, har genusfrågan använts mest för att prata om kvinnor. Men maskulinitet är minst lika viktigt, eftersom det rör den samhällsgrupp som i många delar står för upprätthållandet av orättvisa mellan könen. Med andra ord, männen är en del av problemet och kan därför vara en del av lösningen. Detta eftersom de bär ett stort ansvar för den struktur vi har i samhället.
Betyder det att när vi pratar om genus, så pratar vi också om män?
Precis, genus kategoriserar maktrelationerna mellan män och kvinnor, men inom grupperingarna män respektive kvinnor. Så maskulinitet är definitivt en del av genusanalysen.
Vilken är den största förändringen du ser i arbetet med maskulinitetsprogrammet?
Vi ser en förvandling hos många av de män vi jobbar med. Till en början anser många män att genus inte har med dem och deras liv att göra, inte ens med kvinnorna i deras närmaste närhet. Men allteftersom ser de själva att de har en roll i allt detta, och många väljer också att ta en aktiv roll och uttryckligen vara med och stötta kvinnorna i sin närmaste omgivning. Det kan exempelvis handla om att uppmuntra dem till att ta plats eller anta ledande positioner. De inser kvinnors potential och kapacitet.
Vad är kvar att göra?
Mycket! Först måste maskulinitetprogrammet expandera. Vi behöver nå många fler människor ur befolkningen och även flera aktörer. Sedan behöver vi utveckla våra metoder för att kunna möta den verklighet vi lever i med hänsyn till befästa normer och olika kunskapsnivåer på olika plan i samhället. Vårt material är ännu inte tillräckligt anpassat för den kontext vi lever i för att nå maximal effekt.
Läs mer om arbetet som Act Svenska kyrkan stödjer i Centralamerika.