Biskoparna skriver i sitt klimatbrev att det finns ”tydliga kopplingar mellan klimatförändringar och migration. Stora befolkningsgrupper kan bli tvungna att flytta, inom eller mellan länder”. De stora befolkningsförflyttningarna i Sydsudan är ett tydligt exempel på just detta. Bara under det senaste året har cirka 10 000 människor, mest kvinnor och barn, varit tvungna att lämna sina hem i delstaten Jonglei. Enligt FN:s katastroforgan OCHA är nästan två miljoner av Sydsudans befolkning på 15 miljoner internflyktingar. Cirka 7 miljoner har behov av katastrofhjälp och 2,3 miljoner beräknas leva som flyktingar i andra länder, främst i grannländer. Dessutom befinner sig även ca 300 000 flyktingar från grannländerna i Sydsudan och enligt FN:s matprogram WFP (World Food Programme) så hotas cirka 7 miljoner av att ha för lite föda för att kunna äta sig mätta. Hela 20 000 är nära hungersnöd under 2019, vilket är regelbundet återkommande. Situationen är alltså enormt svår.
Konflikter mellan befolkningsgrupper
Nästan hela befolkningen i Sydsudan är beroende av naturresurser för sin överlevnad, vilket förvärrar miljöförstöringen och gör att klimatförändringarna blir än mer kännbara. Temperaturökningar har medfört att klimatet blivit avsevärt torrare, med utdragen torrperiod och kortare regnsäsong. Detta medför att boskapsskötare söker sig till traditionell jordbruksmark i jakten efter betesmarker, vilket i sin tur har lett till allvarliga konflikter mellan olika befolkningsgrupper.
Den svåra och långdragna konflikten i landet har bidragit till ökad illegal skogsavverkning och informell gruvdrift, vilket försvårar arbetet med att bekämpa klimatförändringarna. Skog och vattendrag som skulle kunna bidra till att förhindra ökenspridning och erosion försvinner i rask takt runtom i Sydsudan. Privata intressen ser också sin chans att tjäna pengar på landets naturresurser och underblåser de konflikter som finns.
Behövs riktat klimatbistånd
Sydsudan behöver ett särskilt riktat klimatbistånd för att klara utmaningarna och lindra effekterna av klimatförändringarna. Anpassningsåtgärder behöver utformas med hänsyn till genusrättvisa, inte minst med tanke på att en stor andel av hushållens försörjare är kvinnor, av vilka många dessutom är änkor och extremt utsatta i samhället. För några av dessa har stödet från Act Svenska kyrkan och vår partner Lutherska Världsförbundet inneburit en egen inkomst samt att de har lärt sig mer om hållbart jordbruk.
Act Svenska kyrkan arbetar sedan lång tid i Sydsudan via olika lokala partner med stöd till flyktingar, insatser för att stärka civilsamhället samt med att öka lokalsamhällens förmåga till hållbart jordbruk, för att säkra mat för dagen och ge inkomstmöjligheter. Fokus är ett långsiktigt arbete där fredsbyggande ligger som en grund. Nära kopplingen mellan det humanitära arbetet och utvecklingsarbetet är nödvändigt för att på ett effektivt sätt kunna arbeta med effekterna av klimatförändringarna och skapa förutsättningarna för ett hållbart fredligt samhälle i Sydsudan.
Peter Svensson, regional representant för Act Svenska kyrkan i Sydsudan.