Flickor stöttar varandra
– Alla våra systrar har varit tvungna att gifta sig, många av dem redan innan de fyllde femton år. De fick aldrig chansen att gå i skolan så som jag fick. Det fick inte min mamma, mormor eller mina mostrar heller.
Det är Elisabeth från Sydsudan som berättar. Hennes historia är stark. Hon är stark och hon är väl medveten om hur situationen ser ut för de flesta andra flickor i hennes omgivning.
– Vi tjejer fostras tidigt in i kulturella omvårdnadsroller. Vår uppgift blir att finnas till för andra. Vi blir ofta utnyttjande, vi utsätts för barnäktenskap, oönskade graviditeter, sexuellt överförbara sjukdomar, blir misshandlade, våldtagna och utsätts för annat sexuellt- eller psykologiskt våld, saker som alla har livslånga konsekvenser.
I Sydsudan och många andra länder tas flickor ur skolan när de når puberteten på grund av föräldrars rädsla för att döttrarna ska bli trakasserade och utsättas för övergrepp. Act Svenska kyrkan arbetar för att förhindra barnäktenskap och för att möjliggöra att fler flickor både får gå i grundskolan och får fortsätta till högre studier. Vi uppmuntrar också flickor att stötta varandra och samtalar med föräldrar som behöver förstå vikten av utbildning för alla barn.
Elisabeth fortsätter att berätta,
– I min klass finns det tjugofyra pojkar men bara sju flickor. Vi flickor stöttar varandra och arbetar tillsammans med våra studier. Vi kämpar mot våra familjer och vill så gärna komma vidare och klara åttonde klass så vi kan få gå på gymnasiet, förklarar hon. För att vi ska klara skolan behöver vi få känna oss bekräftade och styrkta i oss själva. Vi behöver få samma behandling av våra lärare, våra föräldrar och av samhället som pojkar.
Elisabeth har med stöd från Act Svenska kyrkan lyckats övertala sin familj att stötta hennes fortsatta skolgång och hon har gått med i en av skolans fredsklubbar som startats av Act Svenska kyrkans lokala partner. Arbetet i fredsklubbarna och effekten de ger är bara ett exempel på de fördelar flickors utbildning kan ha för människor i Sydsudan.
– Om vi får en chans att klara gymnasiet, som pojkarna, kommer vi få fler alternativ i livet och en möjlighet att följa våra drömmar. När flickor får en utbildning kan vi ju bidra så mycket mer till våra samhällen.
Sexualupplysning och mod bryter tabun
Ett annat viktigt sätt att stärka tjejers möjlighet att påverka sina liv och kunna säga både ja och nej till det de vill, är att informera om deras rättigheter. Inte minst om frågor som rör kroppen, sexualitet och reproduktion.
– Vad är det här?
Dr Thet håller upp en tampong. Den lilla ringen av unga tjejer som träffats i Yangon, Myanmar tittar storögda på kvinnan i slöjan. Hon skickar runt den lilla bomullscylindern. De klämmer och fnissar.
På Dr Thets kurser får tjejer lära sig om allt från mens till preventivmedel, graviditet och samtycke. Foto: Magdalena Vogt
I Myanmar är ämnen som rör sexuell och reproduktiv hälsa i hög grad tabu. Många tjejer har till exempel aldrig använt tamponger. Det är heller inte ovanligt att flickor inte känner till skillnaden på olika piller och därför äter dagen-efter-piller regelbundet, istället för p-piller. På Dr Thets kurser får de lära sig om allt från mens till preventivmedel, graviditet och samtycke. Men det är inte bara praktisk kunskap om preventivmedel eller hygienartiklar som saknas. Något av det allra viktigaste är att skapa trygga platser för unga kvinnor – och män – att träffas och prata om sexualitet och värderingar och dela sina erfarenheter och frågor för att förstå sig själva och kunna förbättra sin situation. I våras besökte Dr Thets Sverige, då Act Svenska kyrkan bjöd in henne till ett dialogmöte om sex och religion.
– Hos Act Svenska kyrkan fick jag så många nya perspektiv, inte minst om hur man kan tolka olika religiösa texter, säger Thet.
– Men jag fick också med mig många intressanta metoder och nytt undervisningsmaterial, praktiska övningar om hur man kan undervisa om kondomer, till exempel.
Dr Thets arbete är modigt. Som kvinna och muslim är hon diskriminerad på flera sätt i Myanmar.
– När jag bjudits in att undervisa någonstans kommer det ofta kommentarer på sociala medier: Kan vi inte hitta någon annan som kan föreläsa om de här frågorna? Måste vi ha en muslim? berättar hon. Ibland har hon också hotats.
Hennes arbete utesluter ingen. Både muslimer, buddhister och kristna och människor med olika etnicitet och bakgrund går hennes utbildningar. Ofta uppträder hon offentligt, på t.ex. lastbilsflak, för att nå så många som möjligt. Hon tycker att det är viktigt att kyrkor vågar bryta tabun och bidra till att fler får riktig kunskap i de länder där många är djupt religiösa.
– De religiösa institutionerna har så mycket makt i samhället när det gäller vilka värderingar som ska råda, förklarar hon.
Hon har redan kontaktat religiösa ledare för att dela med sig av det material och de tolkningar av koranen som hon fick med sig från konferensen i Sverige.
– Jag tyckte kursen i Sverige var fantastiskt. Vi behöver hitta fler sätt att arbeta tillsammans! säger hon bestämt. Det bästa jag vet med mitt jobb är när deltagare berättar att de lärt känna sig själva bättre. Det handlar inte bara om sexualitet eller om kroppen, det handlar om identitet och att bli trygg i sig själv.
