Coronaviruset slår hårt mot flyktingläger

I Kakuma flyktingläger i Kenya finns en stor oro för vad en ökad smittspridning av coronaviruset kan innebära för människorna som lever i lägret. Ingen vet hur många som smittats av coronaviruset i Kenya, då väldigt få tester görs. Men det finns flera bekräftade fall. Täckningen och kvaliteten på smittspårningen är mycket begränsad och nu handlar det inte så mycket om antal smittade, utan snarare i vilken omfattning och i vilken takt en allmän smittspridningen sker i samhället. Situationen är spänd. Trenden är densamma i flera andra afrikanska länder.

– Många befarar att läget kan komma att förvärras, och då är situationen särskilt oroväckande i tätbefolkade områden så som flyktingläger. Där är det i princip omöjligt att undvika kontakt med andra och isolering är på grund av omständigheterna inte ett alternativ, säger Catherine Huser, som är programkoordinator för Flyktingresponsen i östra Afrika.

Humanitär katastrof om viruset får fäste

Effekterna av coronaviruset har redan fått stora konsekvenser också i östra Afrika, och Catherine befarar en humanitär katastrof om smittan får fäste i flyktingläger. Flyktingar är särskilt utsatta. Bristen på sanitet, rent vatten och fullgod sjukvård är påtaglig och många lider av underliggande sjukdomar och undernäring.

– Flyktingar befinner sig ofta på platser som är överfulla och där människors allmänna hälsotillstånd är nedsatt redan från början. Eftersom många är instängda i lägren och inte har någon annanstans att vägen, är människor helt beroende av att omvärlden upprätthåller livsviktigt stöd, säger Catherine Huser.

Hon poängterar att förebyggande beredskap och kommunikation är viktigt i det här läget, men samtidigt är utmaningarna enorma. Den medicinska kapaciteten för att hantera svåra sjukdomar är låg och det finns inga hälsosystem att prata om.

Lägsta nivå på insatserna

Flyg och transporter har begränsats kraftigt, vilket gör det svårt att ta sig till och från lägren då de flesta flyktingläger är belägna långt ut på landsbygden. En av de största utmaningarna just nu är att säkerställa att det finns personal på plats, personer som med stor sannolikhet kommer behöva bli kvar under en lång period, utan tillgång till exempelvis sjukvård och utan möjligheten att ta sig därifrån.

– Våra partner arbetar nu intensivt med att omorganisera verksamheten utifrån rådande omständigheter på bästa sätt. Både med hänsyn till hälso- och säkerhetsaspekter för personal och flyktingar, men även utifrån att verksamheter måste hållas igång.

Humanitärt stöd i flyktinglägren dras nu ned till ett minimum, där de mest grundläggande insatserna som att dela ut mat och vatten samt säkerställa sanitet och tillgång till basal sjukvård prioriteras. Det innebär att andra insatser inom exempelvis hälsa och utbildning, men även riktade insatser till utsatta grupper blir lidande.

– Det finns en risk för att det psykosociala arbetet och riktade insatser till personer med särskilda behov, exempelvis barn, äldre, personer med funktionsnedsättning och så vidare, nedprioriteras när aktiviteter tvingas dras ned till ett minimum.

Act Svenska kyrkan verkar, tillsammans med andra organisationer och aktörer, för att lyfta vikten av psykosocialt stöd och koordinera insatser för att säkerställa att personer som tillhör de mest utsatta grupperna inte exkluderas eller marginaliseras.

Barnen extremt utsatta

Alla skolor i Kenya har stängt, även skolorna i flyktinglägren. För många barn som lever i ett flyktingläger är den organiserade verksamheten som skolan erbjuder väldigt viktig då skolan och lärarna skapar normalitet och trygghet i en annars extrem vardag. Skollunchen är för många barn dagens viktigaste, och kanske enda, mål mat. Catherine känner stor oro för de 85 000 barn som skickats hem från skolorna i Kakuma och som nu tvingas leva i en vardag utan rutiner, stimulans och skydd. Då många föräldrar helt eller delvis förlorat sin inkomst, är risken uppenbar att många barn kommer tvingas bidra till familjens försörjning och därmed riskerar att exploateras eller utnyttjas. Och situationen är densamma i många andra flyktingläger.

– Vi ser nu en stor risk med att det kommer att bli svårt att skydda barnen från olika hot och kritiska situationer som snabbt kan uppstå i den här utsatta miljön. Eftersom oro och stress inför framtiden hela tiden ökar bland befolkningen ökar också risken för att barnen far illa.  

Fram tills nu har flyktingar i Kakuma haft en möjlighet att på olika sätt tjäna pengar då det inne i lägret funnits olika typer av verksamheter. Men nu, när verksamheter stängs ned, minskar möjligheten till en inkomst och en ökad fattigdom kommer att bli en kritisk fråga där risken för barnarbete och annan form av utnyttjande ökar markant.

– I takt med att människors stressnivåer ökar befarar vi att våldet kommer att öka, både rent generellt i offentliga miljöer, såväl som inom familjer.

Just nu tittar våra partner på möjligheten att rekrytera lärare i lägret för att arbeta med aktiviteter för att skydda barnen och säkerställa deras säkerhet i den mån det är möjligt.

Världssamfundet måste ta sitt ansvar

Det internationella samfundet måste nu uppmärksamma och ta ett kollektivt ansvar för alla de miljontals människor som just nu befinner sig på flykt och som hotas drabbas hårt av coronavirusets framfart.

Situationen är just nu väldigt svår och människor är extremt utsatta. Världens svar på cornakrisen måste omfatta alla människor, även de som lever på flykt, säger Catherine.

Text: Sara Holmberg, Kommunikatör