Människor på flykt i Syrien och Irak möter nu ännu större utmaningar i och med coronakrisen. Situationen för kvinnorna är extra utsatt då de tvingas ansvara för hela hushållet, ordna med mat och vatten samt hålla barn och unga säkra inomhus.
Hur ska jag kunna oroa mig för en pandemi och för att tvätta händerna tillräckligt ofta, när jag knappt har vatten att laga mat med?!
Så säger människor på flykt i Syrien. Till det krig som pågått i Syrien sedan 2011 läggs nu coronapandemin. Risken för smitta gör att människor ska hålla avstånd till varandra och röra sig utomhus så lite som möjligt. Därför råder utegångsförbud.
Men människor i flyktingläger har mer akuta problem än pandemin att oroa sig för. Behovet av mat och vatten är stort. Att hålla social distans och vara noga med handhygienen är nästan ogörligt i ett trångbott flyktingläger och i samhällen där det råder brist på allt, inklusive vatten.
Act Svenska kyrkan stödjer sedan tidigare insatser på flera platser i nordöstra Syrien. Nu behöver man utöka sina humanitära insatser. Till det behövs mer insamlade medel.
Nya former för stöd till drabbade flyktingar
Verksamheten till stöd för flyktingarna fortsätter, men man har behövt ställa om sättet att arbeta på under coronapandemin. Just nu finns flera pågående insatser som får stöd av Act Svenska kyrkan via partner.
I en av insatserna, där man erbjuder aktiviteter för barn och unga, kan man inte längre träffas i de center som finns. I stället ringer personalen upp folk i sina hem och kontaktar dem via sociala medier.
– Att erbjuda social stöttning är extra viktigt nu, berättar Rania Salameh som är humanitär handläggare på Act Svenska kyrkan.
– Det här är hårt prövade människor, som har flytt ett flertal gånger under sina liv. Bara att folk ringer upp och hör hur man mår, betyder mycket för den som sitter i karantän. Det psykosociala stödet ger tröst.
En annan insats är att köpa in så kallade recreational kits för barn, dvs pyssel som barnen kan sysselsätta sig med. Om barnen har något att leka med inomhus söker de sig inte ut på gatorna. Dels är det inte tillåtet på grund av utegångsförbudet, dels minskar det risken att smittas ute bland andra. Personal på plats delar i stället ut kiten till hushållen.
Ökat tryck på kvinnorna
För de syriska kvinnorna i hemmen har ansvaret ökat.
– För kvinnorna är coronapandemin särskilt utmanande. Många kvinnor ansvarar för hela hushållet, då männen försvunnit i det pågående kriget. De ska inte bara ordna med mat och vatten, utan också se till att barn och unga är skyddade och stannar inomhus, berättar Rania.
Arbetet på plats i Syrien fungerar bra. Det finns ett starkt lokalt team på plats. Mycket av verksamheten har dock styrts om och fortsätter nu via sociala medier och telefonkontakt. Informationsmaterial om hur man skyddar sig mot covid 19 trycks upp och sprids och recreational kits delas ut.
Vilken hjälp behövs då i den nuvarande situationen? Rania Salameh menar att det viktigaste är att inte alla insatser ställs om till att hantera covid-19. De humanitära behoven som redan före pandemin var akuta, måste få fortsatt stöd för att lindra de mest brådskande behoven.
– Vi behöver ha kvar de befintliga insatserna och anslå utökade medel till att bekämpa coronapandemin på plats. Våra partner på plats vet vilka behoven är och behöver få vara flexibla i sina prioriteringar.
Verksamheten i Irak ställer om
I Irak har den insats Act Svenska kyrkan stöttar pausats tillfälligt, då det råder utegångsförbud i landet. Det gäller ett community center som erbjuder verksamheter och psykosocialt stöd för barn och unga, som nu fått stänga under pandemin. Det psykosociala stödet är ställt på paus. Man arbetar dock med att försöka öppna ytterligare ett nytt center i norra Irak för syriska flyktingar, så fort hälsoläget tillåter.
Act Svenska kyrkans partner i Irak och den lokala partnern JORD har dock ställt om andra pågående verksamheter och arbetar nu med att informera om och sprida material via sociala medier om hur man skyddar sig mot covid-19. De försöker också säkerställa grundläggande behov bland de mest utsatta, genom att bland annat bistå med ekonomiskt stöd till mat och husrum.
– Folk oroar sig mer för att få fram mat än för pandemin, konstaterar Rania Salameh.
Text: Helena Alm Norberg