Jag sitter och pratar med Sitara och hennes vänner i ett enkelt murat hus i slummen i staden Bhubaneswar, i nordöstra Indien. Luften står stilla och den höga luftfuktigheten får svetten att rinna ner för våra ryggar.
Här möts flickor en gång i månaden för att prata om rättigheter, hälsa och lokala miljöfrågor. I det slutna, trygga rummet kan allting sägas. De pratar om mens och hur man ska sköta sin hygien. De pratar om självförsvar och självaktning. De pratar om drömmar för framtiden.
Utsätts dagligen för sexuella trakasserier
Jag har just fått detaljerade beskrivningar av kvinnors och flickors utsatthet i området. Hur de dagligen utsätts för sexuella trakasserier och våld. Barnäktenskap, hemgifter, abort av flickfoster, sexuellt och psykiskt våld och att flickor och kvinnor nekas utbildning är hemska brott mot mänskliga rättigheter.
Mötesplatsen mitt i slummen har blivit ett lufthål för unga kvinnor. Jonna Stockman och Sitara sitter och samtalar utanför ungdomsgruppens hus. Foto: Josefin Casteryd
Jag har själv en dotter hemma som är i samma ålder som Sitara. Våra samtal handlar om helt andra saker. Visst är flickor och kvinnor utsatta för sexuella trakasserier i Sverige men de riskerar inte att bli bortgifta eller tvingas sluta skolan och ta arbete med hushållsnära tjänster vid 14 års ålder.
Ungdomsgruppen som Sitara deltar i är en del av den verksamhet Act Svenska kyrkan arbete ger stöd till i området. Projektet arbetar med inkomstgenerande insatser, ger kvinnor stöd att organisera sig, utbildar män om kvinnors rättigheter, och har ungdomsgrupper för pojkar och fickor.
Pojkar får syn på sina privilegier
Pojkarna som växer upp med att det är en självklarhet att de har fler fördelar och mer utrymme får lära sig att mänskliga rättigheter gäller varje människa. Man pratar mycket om hur man behandlar flickor och att sexuella övergrepp och missbruk inte är accepterat.
Sitara går nu i klass 8 och vill fortsätta utbilda sig. Hon har sett så många människor fara illa och må dåligt, även dö i sitt område. Hennes upplevelser har fått henne att vill utbilda sig till läkare för att kunna hjälpa andra människor.
När jag frågar henne om vad som är det viktigaste hon lärt sig på ungdomsgruppens möten säger hon:
– Det är hur man ska försvara sig själv mot sexuella trakasserier. Träffarna har stärkt min självkänsla och gett mig självförtroende.
Själv tycker jag att hon lyser.
Jonna Stockman,
Act Svenska kyrkan