För två månader sedan fick Tanzania sin första kvinnliga president. Samia Suluhu Hassan fick ta över när landets dåvarande president oväntat avled i mars. Under den nya presidentens första tid vid makten har sociala trygghetssystem varit ett fokusområde där utveckling nu tycks ske.
”När en afrikansk stat gör ett smidigt maktskifte, undviker instabilitet, lyfter en kvinna till topp-post; och hon i sin tur initierar politiska förändringar på ett subtilt, smart, affärsliknande sätt, angelägen om att bära hela nationen med sig, kan vi bara höja våra hattar i respekt, i uppskattning ”. Det skriver forskaren Rasid Abdi från Kenya på Twitter.
Tanzania fick sin första kvinnliga president för exakt två månader sedan. Samia Suluhu Hassan fick ta över när landets förra president oväntat avled i mars. Känslan är att hon som vicepresident suttit vaken i baksätet i många år och inte fått säga till om så mycket, eller i alla fall inte blivit lyssnad till. Men nu när landets konstitution placerat henne i förarsätet så gör hon en trygg rivstart och social trygghet för landets äldre är ett mål hon tar sikte på.
President Suluhu har redan hunnit lättat något på den åtstramade yttrandefriheten, tinat upp relationer med såväl grannländer och företagssektorn. Hon har tillsatt en expertgrupp, som under måndagen 17 maj kom med viktiga förslag på nyheter angående corona efter mer än ett år av corona-förnekelse under tidigare president.
Många av Act Svenska kyrkans partners är liksom Rasid Abdi hoppfulla, de uppskattar att hon vill ena landet och inte gynnar människor från vissa områden eller grupper. Ett exempel är alltså hennes förslag att satsa på att införa allmän sjukvårdsförsäkring och allmän pension från 70-års ålder. Suluhu förstår att samhällen där alla har tillgång till trygghet och sjukvård av hög kvalitet är viktigt. Ett faktum som blivit än tydligare i pandemitid. Forskning och erfarenhet, inte minst från Sverige, visar att just generella system har många fördelar och att det finns betydelsefulla lärdomar att dra från historien.
Många länder i Europa införde efter andra världskriget generella välfärdssystem så som pensioner, och barnbidrag. Innan dess fanns mer av allmosa-system eller ”fattigdomsriktade” (poverty targeting) initiativ som lindrade det värsta lidandet hos de allra fattigaste. Det för tankarna till de fattighus med fattighjon som skildras i Astrid Lindgrens bok Emil i Lönneberga, som ett exempel.
Forskning har visat att stöd till alla äldre stärker en hel familj då den äldre generationen ofta lever nära barn och barnbarn som då också får en del av kakan. Med en pålitlig pension behövs heller inte lika många barn födas för att garantera ett värdigt liv på ålderns höst. Systemen brukar bli så populära att de finansieras av skatteintäkter vilket förstås är målet i Tanzania också.
Det finns dock mycket på önskelistan i ett stort land med många redan initierade och kostsamma infrastrukturprojekt. Suluhu vill ändå sprida hopp och säger att hon vill införa allmän pension från 70-års ålder ”så fort statskassan tillåter”.
Utifrån Act Svenska kyrkans expertis inom social trygghet ser vi att de signaler som den nya presidenten skickar skapar möjligheter att förändra inriktningen Sida nu har på kontantstöd som är riktade till de allra mest fattiga (poverty targeting). Det stödet löper större risk att manipuleras och upplevas som mer godtyckligt.
Sverige bör därför nu ha fokus och beredskap att bistå president Suluhu i att i sitt förarsäte ta Tanzania närmare visionen om social trygghet för alla, med allmän pension och sjukförsäkring som första milstolpar på vägen.
Läs gärna mer om hur generella välfärdssystem kan vara en nyckel till att stärka samhällskontrakt och på ett hållbart sätt utrota fattigdom
Kerstin Bergeå, utsänd i Tanzania av Act Svenska kyrkan