Jordbävningar, orkaner och perioder av torka. Haiti, ”landet med höga berg” är ett land som ofta har drabbats hårt av naturens krafter. Under de senaste årtiondena har klimatförändringar gjort att effekterna av det utsatta geografiska läget blivit allt svårare för dem som lever och har sitt hem i landet.
I Haitis nationalparker finns många samhällen där människor lever nära naturen. De är beroende av parkens naturresurser för sin överlevnad. Här arbetar Luis Blanchard för en partner till Act Svenska kyrkan, FNGA. FNGA (Fondation Nouvelle Grand’Anse) arbetar med fokus på mänskliga rättigheter. Luis och hans kolleger arbetar för hållbart jordbruk, för att minimera riskerna kopplade till naturkatastrofer, för att stärka den lokala ekonomin och för att skydda miljön.
Livet på Haiti är för de flesta ett svårt liv som har blivit svårare till följd av den globala uppvärmningen. FNGA försöker göra tillvaron enklare för människorna här och vill erbjuda jobb som genererar en inkomst för de fattiga familjerna.
– Många tvingas annars att lämna sina lokalsamhällen för att söka jobb i Haitis större städer, säger Luis Blanchard. Det här leder i vissa fall till att barn lämnas kvar ensamma, utan sina föräldrar. Därför är det så viktigt att stötta projekt som bidrar till en hållbar försörjning för de här utsatta grupperna.
Målet är att människorna som lever i området ska kunna använda sig av naturresurserna på ett hållbart sätt och att det ska stabilisera lokalsamhällen och leda till ökad jämlikhet och rättvisa. De projekt Act Svenska kyrkan stödjer leder till ökad motståndskraft mot klimatförändringarna och dess konsekvenser.
Abel Dupres är en av alla dem på Haiti som såg sina skördar bli allt mindre. Han har tidigare kunnat försörja sig på att sälja sina grödor på den lokala marknaden.
– När jag kommer ut på fältet och ser hur solen äter upp mina plantor blir jag sorgsen. Utan plantor att sälja blir jag tvungen att hitta något annat, som att tillverka kol som jag sedan kan sälja i Port au Prince, förklarar Abel.
Många bönder har sett tillverkandet av kol som en utväg för att ha en fortsatt inkomst. Men kolet kräver att träd skövlas och marken eroderar snabbare. Snart finns ingen användning för jorden alls.
– Jag vet att jag inte borde hugga ner träden för att tillverka kol, säger Abel. Men när skördarna inte lyckas vet jag inte vad annat jag kan göra. Jag vill ju skörda mina bönor men det finns inga bönor att skörda.
Genom att få tillgång till nya värmetåliga grödor och nya tekniker kan jordbrukare som Abel fortsätta att försörja sig och sina familjer på ett hållbart sätt. Att stötta civilsamhällesaktörer som FNGA är grundläggande för att öka motståndskraften mot extremväder på Haiti. Det är tydligt att civilsamhällets stöd behövs eftersom staten och de offentliga myndigheterna inte har kapacitet eller resurser att svara på befolkningens behov.
Den politiska situationen på Haiti har varit allt annat än stabil under landets 200 år av självständighet. Återkommande statskupper och diktatur har skapat både fattigdom och osäkerhet i landet. Men det senaste decenniet har naturen själv utgjort ett allt större hot. Torkan gör att fler får sin försörjning och tillgång till mat hotad. De boende på Haiti lider svårt av klimatförändringarnas effekter. De tropiska stormarna har blivit fler och de tidigare förutsägbara regn- och torkperioderna har blivit alltmer oregelbundna och svåra att förutspå. Precis som för många andra fattiga önationer, orsakar klimatförändringarna och den globala uppvärmningen redan stora ekonomiska kostnader, skador på infrastruktur och förluster av liv.
Genom lokala partners har Act Svenska kyrkan möjlighet att finnas på plats från första stund när en katastrof inträffar och att stanna kvar och hjälpa till med återuppbyggnaden. Länder som Haiti som regelbundet drabbas av extremväder har inte tid att återhämta sig fullt ut mellan katastroferna. Därför är det viktigt att de får stöd. Om tio år hoppas Luis att de boende på Haiti kan försörja sig ekonomiskt i samklang med naturen.
– Det tar tid att få förtroende här när det råder stor skepsis gentemot myndigheter och många helst vill sköta sig själva, menar Luis. Vi arbetar långsiktigt med människor för att vinna deras förtroende och vi gör det genom att alltid utgå från deras egen kontext och perspektiv. Vår metod är att hjälpa dem att hitta sätt att skapa egna inkomster och långsiktig försörjning.
När katastrofer inträffat har Act Svenska kyrkan bidragit till att civilsamhället kunnat dela ut livsmedel, sängkläder och hygienartiklar till behövande. Vi har också stöttat arbetet med att bygga hus som kan stå emot extremväder. Act Svenska kyrkans partner arbetar även med psykosocialt stöd för att stärka lokalsamhällena. Framförallt handlar det då om att arbeta förbyggande, så att samhällena och individerna i framtiden bättre ska kunna hantera stora naturkatastrofer. Att de mitt i kaoset ska kunna finna samvaro och stötta varandra, bygga förtroende och skapa tillhörighet och medmänsklighet för att kunna resa sig starkare. Allt detta fungerar som riskminimering mot klimatrelaterade kriser.
Den här typen av insatser kommer att bli allt viktigare i framtiden i och med den globala uppvärmningen. Men tillsammans kan vi göra skillnad. Agera för klimaträttvisa idag!