Gloria Mafole har en ödmjuk framtoning. Samtidigt har hon pondus och det hon har att berätta är viktigt och angeläget. Gloria brinner för barns rättigheter och kämpar för att få ett slut på könsstympning. Ett brutalt och livsfarligt övergrepp som får ödesdigra konsekvenser för de flickor som utsätts. Både fysiskt och mentalt.
I den kontext som Gloria arbetar i är bristen på rättvisa mellan könen och överrepresentationen av könsbaserat våld ett stort problem. Flickor och kvinnor får i stor utsträckning inte bestämma över sin kropp och i Tanzania har så många som 4 miljoner utsatts för könsstympning. Och fler kommer att drabbas. När Gloria pratar om det blir hon känslosam.
– Jag älskar barn och har själv fyra stycken. Jag brinner verkligen för barns rättigheter och ibland blir jag väldigt känslosam när jag pratar om könsstympning eftersom det är en sådan enorm inskränkning på deras rättigheter.
Det tar tid att ändra attityder
Trots att det arbete hon står i är svårt och krävande tappar hon aldrig fokus, låter inte känslorna ta överhand. Hon är fast besluten om att göra allt hon kan för att barn, flickor och kvinnor i Tanzania ska få en bättre situation. Och hon är medveten om att det tar tid att ändra strukturer och attityder.
Könsstympning är en djupt rotad tradition i Tanzania och inget som går att ändra på i en handvändning. I Tanzania samsas så många som 120 olika stammar, alla med sina egna kulturella löften, sedvänjor och syn på världen. Gloria berättar att de flesta stammarna utför könsstympning och att de gör det av olika anledningar.
– En del gör det för att bekräfta steget in i vuxenvärlden, att flickan blivit kvinna och är redo att gifta sig. Andra gör det när barnen är små, ibland bara dagar gamla, för att de tror att flickorna annars drabbas av sjukdom. Det finns också de som tror att familjen kommer att drabbas av en förbannelse om de låter bli.
Livslångt lidande
Könsstympning ger livslångt lidande. Förutom smärtan, chocken och kränkningen som själva övergreppet innebär, får könsstympning många andra negativa konsekvenser. Kvinnor som stympats kan ha svårt att föda barn och det kan uppstå allvarliga komplikationer i samband med förlossningar. Även skador på urinvägar, inkontinens och svåra smärtor vid samlag är vanligt. Många av effekterna är oåterkalleliga och kan leda till döden. Men de drabbade lider inte bara av fysiska skador, ärren sätter sig även i själen. Depression och låg självkänsla är vanligt hos de drabbade.
Arbetar i riskområden
Tanzanias kristna råd (CCT) arbetar tillsammans med Act Svenska kyrkan i riskområden där könsstympning är vanligt förekommande. Beroende på vilket geografiskt område det rör sig om, fokuseras arbetet mot olika ålders- och målgrupper. I exempelvis Singidaområdet stympas uppskattningsvis så många som 70 procent av alla flickor.
– I Singida stympas flickorna när de är under fem år. Ibland görs det när barnet är så litet som en dag gammal. Det innebär att det är föräldrarna som bestämmer över barnens kroppar och inte dem själva.
Vi lär dem att springa
I Maradistriktet, där könsstympning också är vanligt förekommande, stympas flickorna när de är 10-14 år gamla. Gloria berättar att det går att förutse ungefär när på året som könsstympningar kommer att äga rum i Mara. Traditionella religiösa ledare träffas varje år för att be och bestämma vilka datum som könsstympningarna ska utföras. Resten av året går flickorna säkra eftersom det endast är tillåtet att utföra ingreppet under just den perioden.
Och när tidsramen är känd går det också att agera proaktivt. I flera byar arbetar CCT med volontärer, utvalda personer som arbetar med att skydda och hjälpa flickorna och övervaka när könsstympningar kommer att utföras. De hjälper också flickorna att rymma när det är dags.
– Vi lär dem att springa! Och ibland försöker vi även att prata med flickornas mammor för att få dem att ställa upp på sina döttrar och hjälpa dem.
När flickorna väl rymmer samarbetar CCT med den katolska kyrkan. De har upprättat så kallade ”safehouses” – säkra hus, där flickorna kan söka skydd. Under tiden som flickorna håller sig borta från byn pratar volontärerna med flickornas familjer och försöker möjliggöra för flickorna att återvända igen.
Alternativa inkomstkällor
I många byar finns så kallade traditionella sjuksköterskor som utför könsstympning. Flickornas föräldrar betalar kvinnorna att utföra ingreppet och det blir på så sätt en inkomstkälla. Gloria berättar att en viktig del i arbetet för att motverka könsstympningar är att fokusera på de som utför övergreppen.
– Vi vänder oss till stymperskor för att försöka ändra på deras tänkesätt. Vi utbildar dem om riskerna och de skadliga effekter som stympning innebär. Och vi erbjuder dem alternativa inkomstkällor. De involveras bland annat i ekonomiska spargrupper som innebär nya möjligheter. Vi ger dem stöd att starta egna små företag. Då blir de inte beroende av pengarna som de annars tjänar på att stympa.
Det pågår också ett samarbetar med personal på hälsovårdskliniker dit föräldrar kommer för att vaccinera sina barn upp till att de fyller fem år. Där finns specialutbildade sjuksköterskor som undersöker alla flickor för att se om de utsatts för könsstympning samtidigt som de för statistik. De informerar också mödrarna om alla negativa effekter som könsstympning får.
Viktigt att arbeta med unga
Våra barn och unga är framtiden. Därför är de en viktig målgrupp att arbeta med för att få ett slut på könsstympning. Redan i låg- och mellanstadiet utbildas barn i genus- och rättighetsfrågor för att motivera dem till att inte utsätta sina egna barn för övergreppet när de själva blir föräldrar. Att försöka ändra på det stigma som finns runt flickor i vissa delar i Tanzania som inte stympats är också en nyckelfaktor för att ändra attityderna till könsstympning.
Könsstympning olagligt i Tanzania
Sedan 2009 är det olagligt med könsstympning i Tanzania. Den som utför könsstympning riskerar 15 år i fängelse och höga böter. Men, poängterar Gloria, det är viktigt att komma ihåg att polisen och andra som ansvarar för att upprätthålla lag och ordning i landet, också är en del av samhället och dess värderingar.
– Tidigare tyckte polisen ofta att könsstympning var ett privat problem, typ som könsbaserat våld och bad anmälaren lösa det hela hemma på egen hand.
Polisen behöver förstå att de har ett ansvar tillika en skyldighet att ingripa. Därför arbetar TCC nära polisen och andra representanter från rättssamhället i frågor som rör bland annat genusrättvisa. Kvinnor som har utsatts för könsstympning är i behov av juridisk rådgivning och hjälp.
– Vi har utbildat poliser i dessa frågor så att de kan ta sig an personer som blivit utsatta. Så att offren känner sig fria att prata öppet med polisen.
Kyrkan går före
Under de år som Gloria arbetat med påverkansfrågor i Tanzania har hon framförallt sett förändrade attityder hos religiösa ledare. Att de i högre grad ser könsstympning som ett allvarligt brott.
Och religiösa ledare är nyckelaktörer när det kommer till att adressera problem runt könsbaserat våld. Både det fysiska, som könsstympning, men även på ett psykologiskt plan – att kvinnor är lika viktiga som männen och ska behandlas med respekt.
– Till skillnad från politiker kan religiösa ledare uttala sig utan att riskera att folk vänder sig bort från dem. Kyrkan har ett stort inflytande över människor i Tanzania och spelar en viktig roll i deras liv.
Gloria fortsätter, tillsammans med Tanzanias kristna råd och Act Svenska kyrkan, att kämpa för barnen. För att de som är mest sårbara och utsatta i samhället ska bemötas med respekt och värdighet. Barn står i beroendeställning till vuxnas godtycke och när föräldrar låter könsstympa sina döttrar behöver det finns ett skyddsnät kring dessa flickor. Tillsammans kämpar vi mot könsstympning och för rätten till sin egen kropp. För alla barn, oavsett kön, är oändligt värdefulla.
Sara Holmberg
kommunikatör, Act Svenska kyrkan
