I över 30 år har miljöcentret The Environmental Education Center i Beit Jala, EEC, som stöttas av Svenska kyrkan, arbetat för att öka miljömedvetenheten hos det palestinska folket.
– Syftet med vår verksamhet är mångfacetterat, berättar Simon Awad som är en av eldsjälarna. Förutom att arbeta för miljön och den biologiska mångfalden är vårt mål att skapa förutsättningar för långsiktig fred. Och för att uppnå fred krävs ekologisk rättvisa.
Ekologisk rättvisa innebär, förklarar han, att palestinier får samma rätt till naturresurser, näringsrika livsmedel, rent vatten och hållbar försörjning som israeler.
– Vi vill göra fredligt motstånd mot den israeliska ockupationen, säger han. Vi vill bygga fred genom att hjälpa människor att förstå problemen som omger dem och ge dem verktyg att ändra på sådant de tycker är fel i sin omgivning.
Simon Awad arbetar på miljöcentret och är sedan länge engagerad i arbetet för mänskliga rättigheter. – Konflikten här handlar om land, säger han. Jag hoppas att den svåra situationen kan utmana människor att arbeta än hårdare för att bygga fred i det palestinska samhället. Foto: Magnus Aronson /Ikon
Centret driver sitt arbete genom en mängd olika aktiviteter där utbildning, icke-våld, konflikttransformering och mänskliga rättigheter är hörnstenarna.
– Genom att vi samarbetar med skolor, organisationer, beslutsfattare och olika grupper runtom i Palestina når vi många människor i olika åldrar och samhällsgrupper, berättar Simon Awad. Vårt fokus ligger på miljön och på identitetsstärkande aktiviteter.
Att arbeta med miljöfrågor under konflikt
Den politiska situationen i kombination med bristande miljömedvetenhet i Palestina har lett till miljöförstöring och undermåliga livsmiljöer, även för växter och djur. Men det är svårt att prioritera miljöfrågor för ett land som lever under ockupation med en hög arbetslöshet och utbredd fattigdom som följd.
– Israels kontroll över de palestinska grundvattentillgångarna är ett av hoten mot ekologin här, berättar Simon. Att Israel fortsätter konfiskera palestinsk mark och att otaliga hundraåriga olivlundar förstörs är två andra.
Och det palestinska samhället är splittrat, precis som den nationella identiteten. Traditionella värderingar och seder har börjat blekna och glömmas bort i en vardag som kantas av våld och konflikter. Därför arbetar ECC med projekt som ska stärka den palestinska identiteten.
– Vi vill att palestinier ska gå från att vara ett splittrat folk till ett enat folk, säger han. Genom att förstå värdet av vår natur och vårt kulturarv, och genom att se på landet som en del av vår gemensamma identitet, arbetar vi för långsiktig fred.
Bevara ursprungliga arter
På centrets område finns en botanisk trädgård med träd från området och växter från både bibliska och moderna tider, bland annat inhemska vindruvor som nästan inte förekommer längre. En avgörande orsak till att druvsorter försvinner är att israeliska bosättare, som har tillgång till vatten och kemikalier, kan odla andra sorters druvor i helt andra volymer. De konkurrerar ut de inhemska druvorna.
– Det är viktigt att bevara lokala träd och växter, för de har ju utvecklats med befintliga förutsättningar och i befintliga ekosystem, säger Simon Awad. Trädgården ger oss möjlighet att berätta om olika ursprungliga arter och varför de är så viktiga utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
Mahd Khaer, ornitolog på miljöcentret: ”Jag älskar fåglar. Jag till och med drömmer om dem! Genom att studera fåglarna får vi människor viktig information både om deras hälsa och om miljön i stort.” Foto: Magnus Aronson /Ikon
Fåglar som miljöindikator
Här finns också ett av arabvärldens första naturhistoriska muséer och en ring- och övervakningsstation för flyttfåglar.
Mahd Kaer är ornitolog på ECC och berättar att vi människor kan lära oss mycket om miljöns tillstånd genom att studera fåglar. Han plockar upp en liten talgoxe ur en tygpåse och drar med fingret över dess fjäderdräkt. Sedan väger han den, mäter den och antecknar. Slutligen sätter han en ring runt dess fot innan han släpper den tillbaka ut i friheten.
En ung talgoxhanne mäts, vägs och undersöks. Kanske kommer just den här individen att flyga till Sverige. Innan han släpps ut i friheten igen får han en ring runt foten. Foto: Magnus Aronson /Ikon
– Fåglarna är mycket viktiga, säger han. Om vi kommer till ett område där det är många fåglar, då vet vi att området inte har några luftföroreningar. Det är som en försäkran om att området är rent. Fåglarna är också bra för den biologiska mångfalden eftersom de äter insekter och andra smådjur.
Mariam Wahben, 14 år, studerar på Dar al-Kalima Lutheran School i Betlehem. Hon är engagerad i ett av de projekt som miljöcentret driver i samarbete med många skolor. – Jag tycker att det är viktigt att människor tänker på att leva och se fred som en lösning, säger hon. Foto: Magnus Aronson /Ikon
Arbetet ger resultat
Miljöcentret står inför många utmaningar och hinder, men arbetet där ger resultat. Miljömedvetenheten har ökat i samhället på senare år, särskilt bland yngre och kvinnor. Och oavsett mätbara resultat har centret blivit en mental och fysisk tillflyktsort för palestinska ungdomar, en plats där de kan komma undan ockupationens dagliga våld. Mariam Wahben är 14 år och går på Dar al-Kalima Lutheran School i Betlehem. Hon berättar att hon har lärt sig mycket genom skolprojektet som handlar om identitet. En av de viktigaste lärdomarna är att alla människor är lika mycket värda. – Jag har också lärt mig att nationell identitet inte bara handlar om det gröna eller blåa kortet vi måste ha med när vi åker någonstans, utan om vilka vi är som personer. Och att olivträdet är en symbol för fred för oss palestinier.
Sara Holmberg,
kommunikatör Svenska kyrkans internationella arbete
Det har gått femtio år sedan ockupationen av Palestina inleddes. Hoppet om positiv förändring har blivit en akut bristvara – därför är det viktigare än någonsin att lyssna till och stötta civilsamhällets aktörer. Våra partner är röster för fred.
Läs mer om partner för fred på vår webb >>