O Crux ave spes unica – var hälsad kors, mitt enda hopp! Orden står på August Strindbergs gravsten på Norra kyrkogården i Stockholm. Vi lever i reformationstiden – igår var det Reformationsdagen i Svenska kyrkan – en dag när Ordet och korset är i centrum. Bibelordet är, enligt Martin Luther en av Guds ”kläder” i vilka Gud möter oss på ett unikt sätt. Gud är i Ordet liksom Gud möter oss i inkarnationens mysterium – Gud har blivit människa. Men allt detta har sin brännpunkt, sin yttersta inriktning i det som skedde på korset. Det är oerhört viktigt att Gud blev människa på ett unikt sätt i Jesus Kristus men om inte Jesus gått korsvägen, smärtornas väg,via Dolorosa, för vår skull, om han inte dött och uppstått för vår skull, ja då kanske inte inkarnationen skulle ha betytt så mycket. Det är viktigt att Gud möter oss i Jesus Kristus men detta mötes verkliga betydelse kommer fram först i korshändelsen. För Dig utgiven! För Dig och för mig. Om inte Kristus blir Kristus för mig (per me, på latin) betyder Kristus inget annat än möjligen ett intressant samtalsämne. Detta är några av de grundläggande tankarna i den evangelisk lutherska reformationen. Som lutheran vill jag då utbrista i reformationens tid:

O Crux ave spes unica – var hälsad kors, mitt enda hopp!