Kyrkan och partipolitiken hör ihop! Nej, jag har inte ändrat åsikt från förra blogginlägget! Jag tycker att det är angeläget att kyrkan, d v s Stockholms domkyrkoförsamling, ges möjlighet att bjuda in Riksmötet och hovet m fl till riksmötesgudstjänst. En sådan hade vi igår och kyrkan var så gott som fullsatt av politiker, deras respektive, kungafamiljen, andra från hovet och ytterligare andra personer. Naturligtvis är humanisterna förargade men de behöver inte gå. Gudstjänsten är frivilligt val. Förr ingick gudstjänsten som ett obligatorium. Nu inbjuder vi med frihet för den enskilde riksdagsledamoten att avstå.

Det blev en fin gudstjänst där biskop Caroline predikade, undertecknad hade inledningsord, imamen Abd al Haqq Kielan reciterade från Koranen och kantorn Maynard Gerber sjöng från den judiska liturgin. Det är fantastiskt att många från regeringen kommer (inklusive vår statsminister som inte tillhör Svenska kyrkan). De fick lyssna till underbar musik av bl a Sven David Sandström, med Gustaf Sjökvist som kördirigent och med Mattias Wager vid orgeln. Allt sammantaget med gott stöd av våra utomordentliga vaktmästare Stig och Lena och kyrk- och gudstjänstvärdar m fl, gjorde gudstjänsten minnesvärd för så många som kom fram och tackade varmt och innerligt.

Det är viktigt att vår riksdag får konfronteras med evangeliet, att riksdagsledamöterna får stanna upp för sin egen räkning och meditera över vad evangeliet kan betyda för dem mitt i all deras stress. Evangeliet har med en politikers vardag att göra och med de politiska besluten att göra i den bemärkelsen att evangeliet om Jesus Kristus måste få vara ett salt, ett salt som ger smak, ett salt som lyfter fram.

Evangeliet måste få belysa viktiga samhällsfrågor och inte bara förpassas till att vara något sorts allmänt ”opium för folket”. Därför hör kyrkan och partipolitik ihop även om den kyrkliga förkunnelsen aldrig får bli partipolitisk.