NK har redan öppnat sin julavdelning och vi befinner oss i oktober fortfarande. Jag förstår att man måste lansera alla nya varor tidigt och locka med årets julklappar och julglitter. Men ibland får jag lust att ropa: Låt oss lägga ned julen! Jo, jag vet att det inte är möjligt och jag vet att jag själv är fast i jultraditionens garn. Det ska var som det alltid har varit. Jag är en jultraditionalist, en ”julmissbrukare” som älskar mina jultraditioner hemma och tvingar mina vuxna döttrar att komma hem och göra som vi alltid har gjort gällande julgran och krubba en dag innan själva julafton. Jo, jag vet att jag kastar sten i glashus men jag får ändå sådan lust att skrika: Låt oss lägga ned julen!

Inte var det NK:s och andra varuhus julkommers som var själva grundmeningen när Gud på ett unikt sätt mötte oss i ett flyktingbarn. Inte var det allt glittrande och ljuständande och matätande och julmarknadsståndskaos som var idén med Guds människoblivande.

Jo då, jag gnäller idag och firar jul sedvanligt om knappt 2 månader. Så mitt gnäll är inkonsekvent. Men jag vill sälla mig till alla dem som ändå funderar över rimligheten i vårt julfirande. Kanske behöver vi redan i oktober få stanna upp och tänka på vad det betyder i höstmörkret och höstregnet med namnet Imanuel – Gud med oss.