Jag är just hemkommen från middag med biskop Eva, prästkandidaterna, deras anhöriga och assistenter samt några övriga gäster. Det var en väldigt trevlig middag där jag var hedersamt placerad på biskopens vänstra sida. Det tarvade tacktal och jag är glad för mina judiska syskon och deras humorskatt ur vilken jag öste upp en historia som kunde glädja. Teologen Harvey Cox sa i ett sammanhang att där skratt och hopp har upphört, där har människan slutat att vara människa. De orden återkommer jag ofta till för just humorn, den underfundiga, den djupa, den distanserande och den nära är så ofattbart viktig.

I morgon firar vi prästvigningsmässa i Storkyrkan. Det blir biskop Evas första prästvigning som biskop. Jag gläds med henne. Nio präster och en diakon ska vigas in i det livslånga uppdraget, in i att vara ordets förkunnare och sakramentens förvaltare.

I en värld som ser ut som den gör har vi inte råd att diskutera om det ska vara kvinliga präster och biskopar i Svenska kyrkan eller inte. Det finns bara en sak som är viktig och det är att evangeliet bärs ut, att människor blir sedda, blir bekräftade, blir upprättade av evangeliet. I Svenska kyrkan har vi ett prästämbete öppet för kvinnor och män och ett biskopsämbete öppet för kvinnor och män. Men det är Gud som kallar och kyrkan som på Guds uppdrag bekräftar kallelsen. Att bli prästvigd är att bli sänkt ned i evangeliet som i en brunn, nedsänkt för att helt leva av och för detta stora.

Jag höll tal till kandidaterna vid lunchen efter präst- och diakonexamen. Där sa jag följande ord:

Vi lever just nu i Trettondagstiden. Vi talar om stjärnan – konstellationen av Jupiter och Saturnus, den mytomspunna, den omtalade. Kanske kan stjärnan få vara vår förebild. Den lyste så att stjärntydarna hittade vägen fram, fram till Gud i mänsklig gestalt. Ni får vara stjärnor i den bemärkelsen i de församlingar som ni kommer till och är i. Ni får vara lysande men bara för att visa vägen till barnet, lysande i själavård, lysande i förkunnelsen, lysande i sakramentsförvaltning. Men ni får också minnas att ni inte kan lysa av egen kraft. Ni är inga solar för det finns bara en sol som ger er lyskraft och det är Kristus själv. Så hämta kraften från Honom – lys av Hans lyskraft och led människor vidare.

Du som läser denna blogg får också vara en stjärna och lysa i kraft av solen Kristus.