Den mindre regnperioden har börjat här. I förra veckan regnade det ganska ordentligt i 48 timmar i sträck, vilket resulterade i översvämningar för de som bor nere på slätterna. På farmen har vi det mindre problemet att turisterna lånar alla paraplyer när det regnar, men det går alltid att lösa.

Mellan regnen så har mina arbetsuppgifter börjat bestå mer utav att guida gästerna runt på farmen och gå små turer med dem. Det har hunnit bli många rundvandringar på farmen, en hel del turer till det tidigare nämnda vattenfallet (som växer fint av regnet) samt en längre tur till Magamba-skogsreservatet.

Turen till skogsreservatet gick jag med ett par härifrån Tanzania. I vanlig ordning måste man betala en avgift för att besöka reservatet, och denna avgift var 11 gånger så hög för mig än för det tanzanianska paret. I mitt ämbete som guide kändes det en aning bakvänt att betala för att arbeta, men å andra sidan känns det oftast mer som ett nöje än ett arbete. Gästerna som kommer till farmen har också många olika spännande bakgrunder. Hittills har jag träffat mycket studenter från olika länder, ambassadörs-folk, en FN-anställd som jagar krigsförbrytare från folkmordet i Rwanda samt en och annan doktor. Det brukar därför bli många intressanta konversationer under turerna.

I övrigt är jag fascinerad av myrornas ingenjörskonst, med broar och motorvägar!