När jag en morgon öppnade sociala media möttes jag av en nyskriven sång av kyrkomusikern Karin Edwardsson i Kristine kyrka här i Jönköping. Karins sång, som var riktad till de sjuka i coronakrisen och deras anhöriga, inleds med ”Håll mig i din hand och led mig genom mörka natten.” En innerlig och hoppfull sång som berörde mig och inspirerade mig till att skriva några rader från mitt eget hjärta. Den dikten vill jag förmedla till dig i en tid av smärta, avskildhet och längtan. En dikt med en hoppfull tro!
I ETT KÄRLEKSHAV (Dikt i coronans tid)
I den mörka dalen
vill jag hålla ut
I de djupa kvalen
ber att smärtan snart är slut
I den svåra tiden
vill jag hålla i
En tro som ger mig friden
den jag tryggt kan vila i
I en stilla avskildhet
vill jag hålla av
De kära i sin utsatthet
nås i ett kärlekshav
När vi alla slutligt väntat
vill jag hålla om
Alla dem jag längtat
i en framtid famna om
———
Christer Tornberg, april 2020
Vi delar tankar och reflektioner med anledning av coronautbrottet. Har du funderingar som du vill dela med dig av? Hör av dig till diakoni.se@gmail.com. /Karin & Lotta
//Christer T
Lämna ett svar