Till innehåll på sidan

Etikett: Henry Bronett

  • diakonibloggen

    Skator i tårpilen

    För en liten tid sedan ombads jag av judiska församlingen att säga något om pandemin och mina tankar kring den. Jag hade skrivit en krönika som jag tänkte skulle passa i sammanhanget. Och då jag så vänligt ombads av Karin och Lotta att säga något också här, föreslog jag den inspelade krönikan. För ”skator i […]

    Läs mer


  • diakonibloggen

    De gör visst allt för att lura av oss våra pengar, fy!

    Med vass och ironisk penna får Henry Bronett facebook att vakna till 🙂 ”Ännu ett flagrant exempel på den organiserade brottslighetens fula tryne. Här några av dessa suspekta individer fångade på bild! De som kommer hit i flotta limousiner, med dyra mobiltelefoner och preparerade fotografier med lögnaktiga texter om barn som de inte har. De […]

    Läs mer


  • diakonibloggen

    Att våga se vad kärlek verkligen är

    I 3:e Mosebok 19:e kapitlet finns två citat om nästan: ”Du skall älska din nästa som dig själv” och ”Främlingen som bor hos er skall räknas som en infödd bland er, du skall älska honom som dig själv”. Att älska sin nästa och främlingen som sig själv är vackra bud och verkligen något värt att […]

    Läs mer


  • diakonibloggen

    Och du måste be om hjälp ur okänd hand…

    Tänk om livet faller samman där du står Tänk om allt det som var tryggt plötsligt förgår Och du måste be om hjälp ur okänd hand I ett rikt men kallt, av snålblåst präglat, land. Raderna från Axel Dahlins låt snålblåst få stå som en uppmaning och reflektion när vi nu avslutar ämnet integration – […]

    Läs mer


  • diakonibloggen

    …”Och så skapade Gud människan”…

    Ibland tänker jag att skapelseberättelsen invaggar oss i en falsk världsbild av ordning och beständighet. För den nämner endast vissa skeenden, vissa episoder och enstaka fenomen. Och på den sjunde dagen var allt redan klart och det blev dags att vila. Fast den är ju bara en primitiv sammanställning av ett långt och komplicerat skeende […]

    Läs mer


  • diakonibloggen

    Att behövas är att vara synlig, att bli människa

    Att göra sitt liv betydelsefullt för andra är ett fritt val och är en möjlighet till mening. Genom den kan vi födas som älskade och älskande människor, var dag. Det är en möjlighet att göra livet betydelsefullt för oss själva. Det har med kärlek att göra och kanske kärleken till och med är källan, ur […]

    Läs mer


  • diakonibloggen

    Alla barn har rätt till en vit jul!

    Julen, barnens högtid, närmar sig med stormsteg. Men alla barn ser inte fram emot julen med glädje och förväntan. Många barn och unga känner en ständig oro som samlas som en klump i magen när julen närmar sig, av ett skäl – alkoholen. Den ensamhet och utsatthet dessa barn och ungdomar upplever blir ofta än mer smärtsam när de förstår av […]

    Läs mer


  • diakonibloggen

    Till sig själv!

    Ensamhet är ett enkelt ord. Lika enkelt som fotografiet av jorden, taget från månen. Lika enkelt, väldigt och vackert. I Enslingen från Salamis skriver Hjalmar Gullberg om vikten av att resa långt bort, att få perspektiv på tillvaron och på sig själv. ”Eftersom alla är upptagna jämt och har mycket att göra, är det av […]

    Läs mer


  • diakonibloggen

    Mänsklighetstankar

    Vad är medmänsklighet? Henry Bronett fick frågan och vill lyfta fram ordet/ begreppet försoning som en grundtanke för medmänsklighet. Försoning är ett enkelt ord. ”Att bli vänner igen när man grälat” skulle min son nog säga. Inte komplicerat alls. Fast lyfter vi på locket till det och tittar ner, blir det inte lika enkelt. Då […]

    Läs mer