Det brukar vara så vackert, så stämningsfullt och så ärligt. Under allhelgonahelgen minns vi dem som har lämnat oss. Dem vi saknar, dem vi kanske för tysta samtal med i skymundan för att förlusten är så stor. Dem vi ler åt när vi tänker på eller när vi blir påminda om någon speciell händelse och episod. De som lämnat avgrunder i hjärtat och som vi aldrig trott att vi skulle kunna fortsätta utan, de vi knappt kände men som ändå på något sätt berört oss
Människor formar oss, de som gått före, de som inte längre finns bland oss får bana vägen. Vi hedrar dem, minns dem och får under allhelgonahelgen möjligheten att tända ljus, prata om sorg och saknad och låta ljuset på gravarna brinna som en bön om hoppet att ses igen.
Har du inte möjlighet att ta dig till kyrkogården där du skulle vilja tända ett ljus finns möjligheten att tända ett digitalt ljus här och se det lysa tillsammans med ljus som andra människor har tänt.
Du är inte ensam i sorgen!
Kommentera det här inlägget