Till innehåll på sidan
diakonibloggen

Rezan – en vän och blivande besökshund

En hund kan bli en dörröppnare till glädje och gemenskap, till att känna sig behövd och betydelsefull. Till trygghet, skratt och lekfullhet, till tröst och kroppskontakt.


Vi delar berättelser på temat djur i kyrkans arbete. I detta inlägg berättar diakonen Christel Schönbeck Nordh om sitt arbete med hunden Rezan. Har du också erfarenheter av diakonalt arbete med djur, hör gärna av dig till oss på diakoni.se@gmail.com. /Karin och Lotta

Rezan är en storpudel, även kallad kungspudel. Pudeln är en äldre ras och går att finna avmålad så långt tillbaka som på 1400-talet. Från början är storpudeln en apporterande vattenhund. Vikten ligger mellan 20 och 32 kg och mankhöjden mäter 44-64 centimeter. Rasen är en pigg, nyfiken, välvillig och allergivänlig hund. Att hundrasen var allergivänlig var en förutsättning för att jag skulle få möjlighet att jobba med hund i mitt jobb som diakon.

Rezan är med på mitt jobb i samtal och hembesök, på vandringar i skogen och kvällsvandringar i byn. Rezans närvaro har visat sig ha stor betydelse i mötet med en annan människa oavsett ålder. Någonting påtagligt sker med oss när en hund ger oss sin fulla uppmärksamhet och tid utan att kräva någonting tillbaka. En hund kan bli en dörröppnare till glädje och gemenskap, till att känna sig behövd och betydelsefull. Till trygghet, skratt och lekfullhet, till tröst och kroppskontakt. De gånger vi ger oss ut i skogen på ”walk and talk” uppstår det även här en win-win-situation, där rörelsebehov tillgodoses och en stunds avkoppling från tankar som maler på i huvudet blir möjligt.

Namnet Rezan är en sammansättning av två kurdiska ord. Re = väg och zan = att veta. Rezan = vägvetare/vägvisare. I mötet med Rezan öppnas en ordlös kommunikation som bygger på kravlöshet och hänsynstagande. När sorgen över någonting som fattas en blir påtaglig, när tårarna kommer rinnande nerför kinderna, lägger Rezan sitt huvud i knät hos personen och vid de flesta tillfällen lägger personen sin hand på Rezans huvud och handen rör sig sakta över hans huvud. Rent fysiologiskt sker någonting i personens kropp. Här har forskningen påvisat att kontakt med en hund bland annat bidrar till att sänka blocktrycket och minska smärta och stress.

Det finns så mycket intressant forskning och kunskap att ta del av och detta fortsätter jag att göra under tiden som Rezan tränar sig i sin roll som blivande besökshund och vi tillsammans utbildar oss i att bli ett besökshundsteam.

Christel Schönbeck Nordh
Diakon Sjöbo församling

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *