Så löd rubriken för det svar som Jokkmokks kommun skickade till den nationella samordnaren för arbetet med frivillig återvandring. I sitt svar skriver de följande: Jokkmokks kommun har fått en förfrågan om att bistå i regeringens kampanj att förvisa människor som arbetar och bidrar till välfärden. Det finns mycket att säga om denna förfrågan. Men några korta reflektioner. Jokkmokk är Vl, inte vi och dom. Jokkmokk är Vl oavsett bakgrund, födelseland eller hudfärg. Där skiljer sig Jokkmokk från regeringens människosyn.
Inlägget skapade en trend och delades flitigt i sociala medier, och fler och fler kommuner gav liknande svar. Växjö kommun skriver: I Växjö kommun behövs varje Växjöbo och varje Växjöbo räknas. Att tacka nej till detta möte är att säga: Vi gör inte skillnad på människor. Vi vill inte bidra till misstänksamhet och splittring. Vi vill vara en kommun som präglas av öppenhet och respekt. Ingen invånare ska kännas att deras plats ifrågasätts. Alla ska känna sig välkomna, sedda och behövda. Det är så vi bygger Växjö.
I dagsläget har cirka 75 kommuner valt att avböja mötet med liknande formuleringar.
Nyheter som ger avtryck och för många av oss också skapar lite hopp om att vi kan bygga ett samhälle som präglas av – som Jokkmokks kommun skriver – ett VI.
Som en del i regeringens arbete med frivillig återvandring höjs återvandringsbidraget kraftigt. Röda Korset har uttryckt kritik mot detta: Svenska Röda Korset avstyrker promemorias förslag om en kraftig höjning av återvandringsbidraget. Vi anser inte att en sådan åtgärd kommer att minska utanförskap eller förbättra dess negativa konsekvenser för individer och samhälle. Enligt vår bedömning är förslaget varken lämpligt eller proportionerligt i förhållande till målet att bekämpa utanförskap. Förslag som detta riskerar snarare att underminera den tillit och sammanhållning som är grundläggande för att bygga ett starkt och hållbart samhälle.
Under året har vi även fått ta del av regeringens utredningsförslag om att återkalla permanenta uppehållstillstånd vilket väckt en het diskussion. I ett uttalande skriver ärkebiskop Martin Modéus: Förslaget skadar rättssäkerheten, tilliten och känslan av att vara välkommen i samhället. Svenska kyrkan nationellt skriver i sitt remissvar: Svenska kyrkan menar att en retroaktiv lagstiftning som återkallar permanenta uppehållstillstånd utan att individen har begått något fel strider mot grundläggande rättsprinciper och riskerar att underminera tilliten till myndigheter. Svenska kyrkan ifrågasätter dessutom utredningens slutsats att förslaget är förenligt med internationella konventioner, inklusive barnkonventionen.
Tidigare i veckan anordnades det fackeltåg på ett flertal platser i Sverige, i protest mot förslaget att återkalla permanenta uppehållstillstånd.
Vi går mot jul i en tid av osäkerhet för flera av våra medmänniskor i Sverige. En rädsla för hotet om utvisning, att tvingas lämna en etablerad tillvaro i ett land som inneburit en fristad, trygghet och ett nytt liv. Mitt i denna oro är det dock en tröst att veta att detta inte sker utan protester och starka röster, så som beskrivits ovan. Många röster kan påverka. Jokkmokk tog ledningen för en rad efterföljande kommuners ställningstagande. Svenska kyrkan och flera andra organisationer följer efter. Det, om något, skapar hopp och inspiration att fortsätta kampen för att låta medmänsklighetens ljus lysa starkt.
Mitt i detta påminns vi också om ett annat perspektiv i julens berättelse. Där möter vi vår egen Frälsare i gestalten av ett litet nyfött barn. Det skyddslösa barnet i den fattiga familjen, hänvisade till ett enkelt stall. En familj som så småningom tvingades fly undan en hänsynslös förföljelse. Tack vare grannlandet Egyptens generositet fick den heliga familjen skydd.
Ett perspektiv som vi får bära med oss när vi går mot att fira vår Frälsare Jesu Kristi födelse. Och när vi möter det nya året 2026. Må vi tillsammans fortsätta vara en kyrka som står upp för medmänsklighet och barmhärtighet.
Vi önskar er en god och välsignad jul och ett gott nytt år 2026!
Karin och Lotta
Lämna ett svar