”Kyrkan kan inte rädda alla, behoven är för stora, dessutom måste det offentliga ta sitt ansvar. Jag brukar ta liknelsen med ett antal diakoner som står och plåstrar om människor som blöder. Kön växer. Om diakonerna skulle lämna kön skulle de dock upptäcka att det som orsakar blödningarna är ett taggtrådsstängsel. Ibland behöver vi resa oss och ta bort det där stängslet.” I veckans Kyrkans tidning intervjuas Elisabeth Hjalmarsson, diakon och handläggare för kyrka och samhällsfrågor på Svenska kyrkans nationella nivå. Hon menar att ”I framtiden ska diakoner ägna sig mindre åt människors akuta behov. I stället bör de bidra mer till varaktiga förändringar i människors liv.” Läs artikeln i sin helhet här. Är du i närheten av Vårsta diakonigård kan du idag fredag den 21 september även lyssna på Elisabeth Hjalmarsson då hon föreläser om Diakonins framtid.
Bilden är hämtad från Kyrkans tidning
Kommentera det här inlägget