Ibland är det något på gång mellan oss och Gud. Eller för att uttrycka det
korrekt, mellan Gud och en viss individ. Kanske som följd av en bön som den personen i stor oförsiktighet bett.
Ett exempel på det är den klosterbroder, som jag skrev om under rubriken
Insikt för en tid sedan. Han hade lätt för att brusa upp mot sina medbröder
och bad därför en bön om hjälp med detta. Och Gud svarade med att ge
honom något att öva på.
Det finns perioder då Gud vill att vi skall upptäcka något. Eller till sist ta itu
med något. Eller göra upp med något. Och då tycks det som att Gud
spelar oss i händerna.
Livsstrategi – ligga lågt
Någon har kanske haft som livsstrategi att ligga lågt, inte väcka uppmärksamhet och riskera att dra på sig kritik. Hålla tyst med vad man
anser. Så är personen ifråga på väg in i ett uppdrag, där den här
hållningen kanske är bra för vederbörande, men inte för uppdraget.
Inför denna uppgift ber nu den här personen en bön om hjälp med detta.
Och Gud svarar med att låta den här hållningen utmanas.
”De har inget vin!”
I det andra kapitlet i Johannesevangeliet finns en berättelse om ett bröllop
där Jesus och Maria är gäster. Sedan festen pågått ett tag tar emellertid
vinet slut. Maria vänder sig då till Jesus och säger, ”de har inget vin”.
Därefter fortsätter berättelsen med hur Jesus förvandlar vatten till vin.
Liksom Maria kan man lägga märke till något, vända sig till Gud, lägga
fram det och så överlåta det åt Gud.
Barn som inte når fram
Att barn pockar på uppmärksamhet är naturligt och de flesta föräldrar
kan hyggligt hantera det. Men det finns en och annan förälder som
är så självupptagen och så centrerad runt sin egen person, att barnen
sällan eller aldrig når fram. Kanske ser en mormor eller farfar detta.
Säger ingenting, men lägger fram det i bön till Gud liksom Maria gjorde
vid den här festen.
Men ..
Men, när vi på det här sättet lägger fram något inför Gud i bön, så har
vi ofta en mycket bestämd uppfattning om hur Gud skall agera. Särskilt
om det handlar om något viktigt.
Konsten, och den är inte lätt, är att sedan släppa det. Överlåta det åt Gud.
Och sedan helt släppa vår uppfattning om hur Gud skall agera.
Varför är detta ofta så svårt? Därför att det utmanar vår tro på Gud
och vår tillit till honom.