Ökenfädernas Tänkespråk

I föregående avsnitt, under rubriken ”Ora el labora”, skrev jag om ökenfäderna och deras tänkespråk. De var män, men också några kvinnor
som på 200-talet gav sig ut i öknarna i Egypten och Palestina. Här levde
de till en början som eremiter, men senare också i klostergemenskaper.

Ökenfädernas Tänkespråk

En del av deras råd och anvisningar finns utgivna på svenska i boken Ökenfädernas Tänkespråk. Den har en lång inledning av Helladius Siljanus,
en munk i den Ortodoxa kyrkan. När jag första gången läste vad han
skrev, tyckte jag att han bitvis var lite väl entusiastisk med tanke på
bokens innehåll.
”Här döljer sig en oerhörd livsrikedom, en tjusande andlig skönhet,
och en spiritualitet som är djupt förankrad i evangeliet. Det är inte
utan att läsaren ibland för tårar i ögonen..” (not1)
Men efter att ha fortsatt läsa dessa tänkespråk är jag böjd att hålla med.

Vad Jesus säger

Dock, det är fortfarande inte någon lättsam läsning. Så jag tänker att nu
skall jag gå till evangelierna och trösta mig med vad Jesus säger.
Och därmed balansera vad ökenfäderna säger.
Jesus säger ju, ”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor, jag skall
skänka er vila” Men han fortsätter, ”Ta på er mitt ok— Mitt ok är
skonsamt, och min börda är lätt”. (Matteus 11. 28-30)
Vad menar han nu med detta? Hans ok?

Det finns en radikalitet i mycket av det Jesus säger. Men ofta har vi läst
dessa texter så många gånger att vi blivit avtrubbade.
”Bekymra er inte för mat och dryck att leva av eller för kläder att sätta
på kroppen.” ”… er himmelske fader vet att ni behöver allt detta.
Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få detta andra
också”. (Matteus 6.25 och 31-33)

”En gång hade Jesus stannat på ett ställe för att be”. En av hans
lärjungar sade då ”Herre, lär oss att be”. Jesus sade då, ”Be, så skall
ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas”.
(Lukas 11. 1 och 9)

Följa Jesus steg för steg

Om man bestämmer sig för att följa Jesus, så får man göra det steg för steg.

Ett steg i taget. De första lärjungarna som Jesus kallade, visste de vad detta skulle leda till? Antagligen inte. Bland dem fanns Thomas och Petrus. Tack och lov för dem! Thomas, han som kallas tvivlaren, vilket kanske inte är rätta benämningen på någon som inte nöjde sig med hörsägner. Honom kom Jesus till mötes. (Lukas 20. 24-29). Där finns också Petrus, han som tre gånger förnekade Jesus. Men som senare blev ledare för den första församlingen. Satsa inte på någon som har misslyckats, har någon sagt. Kanske skulle Jesus titta lite spefullt på denne och lugnt säga, jaså, säger du det!








Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *