Vi gjorde en gång ett personlighetstest, min man och jag.
Ett ganska så komplicerat sådant med massor av frågor
att besvara.
Det visade sig att det fanns en väsentlig skillnad mellan oss
båda. Det gällde det som står i rubriken, nämligen när något
skulle bestämmas.
Min man föredrog då att vänta att bestämma sig, så långt det var möjligt. Medan jag själv ville bestämma mig så fort
det var möjligt, och tyckte det var jobbigt att vänta.

Tänker på detta, därför att jag nu har något mycket viktigt
som jag vill ta tag i. Men jag måste invänta den person som
skall hjälpa mig med detta.

Då erinrar jag mig en psalm, en gammal, fornkristen hymn.
”O Gud, din stilla, starka makt i tidens tysta gång du lagt. —-
Var med oss. Led oss där vi går. Vår dag är din.
Din dag är vår. ” (1)

Och i detta får mitt otåliga jag vila.

1. Tidebönsboken. Libris förlag. 2004
Hymnen finns torsdagen under dagen, första veckan.
”Rector potens, verax Deus”, svensk översättning, A. Frostenson

Jag har något mycket viktigt att be för. Någon som jag skall be
för just idag.
Tänker på detta, när jag sätter mig att be morgonbön. Och detta är så viktigt att jag utbrister: ”Bed genom mig, Herre!”

Nej, svarar Herren, men nu ber vi tillsammans! Och då försöker
jag, och börjar min morgonbön.
”Herre, jag kommer inför Dig. Jag går in under Ditt beskydd,
och ber om Ditt och Dina heliga änglars beskydd för mig
och min familj, och särskilt för — ”

Synergism

Synergism kallas detta med ett fint namn. Samverkan.
Samverkan mellan Gud och människa.
Av någon outgrundlig anledning är vi skapade så. Och detta
kan vi inte smita undan. Detta gäller hela den jord som
vi är satta på. Att förvalta tillsamman med Gud.
Och ibland be för.

Kan vi föreställa oss Gud?
Och är det ens önskvärt?
Bibeln har dock en hel del utsagor om Gud. Som detta:

”Herren är min herde, ingenting skall fattas mig.
Han för mig i vall på gröna ängar, han låter mig vila
vid lugna vatten”. (1)

Icke-vetandets moln

Men ibland står alla våra föreställningar om Gud i vägen.
Båda våra medvetna och våra omedvetna. Både våra
sanna och våra falska.

Jag skrev tidigare om en gammal engelsk skrift från 1300-talet
som heter ”The Cloud of Unknowing”. Där är bokens budskap:
Släpp det du vet om Gud, lämna det bakom dig och gå honom
till mötes icke-vetande.
”Jag väljer för min kärlek det som jag inte kan föreställa mig
med tanken”. (2)

Pröva på att be

Ibland är det svårt att be. Och kanske har du aldrig gjort det
tidigare.
Vänd dig utåt, mot alltet, mot universum. Därute finns någon
som vill dig väl.
Bara detta. Bli kvar i detta. Pröva, kanske nu, kanske en annan
gång, att säga något åt denne som vill dig väl. Krångla
inte till det.
Säg något, kanske en önskan, kanske en protest. Kanske
en fråga. Vänta.

Att vara inför Gud.

Att vara inför Gud. Inte söka mystiken. Det är mystik nog
att vara inför Gud.

Noter
1, Psaltaren 23.1
2. The Cloud of Unknowing. Merchant Books. Second Edition.
Boken finns i svensk översättning. ”Molnet” Adlibris.
Citatet här är från den engelska utgåvan, sidan 25