Man kan bli arg. Man kan bli förargad. Man kan bi besviken och på dåligt humör. Det kan endast vara nyansskillnader mellan dessa. Men ock stora skillnader.

Man kan bli arg. Men i bibeln blir man inte arg utan vred.
Slår man nu på vrede i Biblisk Ordbok, så är det nästan två
sidor med vrede. Så det är tydligt att särskilt i GT bli man arg,
men ibland också i NT.

Den första som blir arg är Kain, och det kan man faktiskt
förstå. (1) I Kungaboken 20.43 blir någon ”dyster och förbittrad”.
Ibland är det Gud själv som blir arg. ”Herren greps av häftig vrede” och lite längre fram står det att ”Herrens vrede flammade mot dem”. (2)

I Efesierbrevet kan vi läsa att ”Grips ni av vrede, så synda inte.
Låt inte solen gå ner över er vrede.” 4.26.

Att Gud själv kan bli arg, tycker jag är trösterikt. Det visar
att han bryr sig om den värld som han har skapat och om de
människor som befolkar den.

När man blir arg rinner adrenalinet till. Det gör att man inte
blir så räddhågsen utan kan ta itu med något orätt. som
exempelvis begås mot en annan människa.

Att bli arg kan ofta vara befogat, men inte alltid. Att bli
förargad är något helt annat. Jag träffar någon som ofta gör
mig förargad, och så är den dagen förstörd. Mitt glada sinnelag försvinner. Måste det vara så, frågar jag mig?
Det finns en biblisk berättelse om detta, och det är den om
Jona, han i valfiskens buk. Om vi hoppar över början på
historien, så blir Jona till sist ”mycket missnöjd och i vredesmod” vänder han sig till Herren.. Herren vidtar då
åtgärder, som skall hjälpa Jona och befria honom från hans missnöje. Men hur det slutligen går är en öppen fråga. Jona 4.

Detta är ett memento. Låt Herren hjälpa dig med din förargelse och ditt dåliga humör. Du klarar det antagligen inte själv. Bed och tag emot Guds hjälp.

1 Första Moseboken 4
2 Fjärde Moseboken 11.10 och 12.9