Några dagar innan den händelse vi läser om i dagens texter frågade Jesus sina lärjungar vem folket menade att han var. Vi känner igen det. Vill du veta vad folk säger om dig. Fråga inte den du tilltalar om hans eller hennes åsikt om dig. Gör du så är det inte säkert du får något ärligt svar. Fråga istället vad den personen hört andra säga.

Jesus gör så. Jo, det pratades om honom kunde lärjungarna berätta. ”En del säger att du är Johannes döparen, andra Elia eller Jeremia eller någon annan profet”, rapporterade de. Men så kommer frågan Jesus egentligen ville ställa. ”Och ni då, vem säger ni att jag är?” Frågan kommer snabbt från Jesus och svaret kommer också spontant. Utan att tveka säger Petrus. ”Du är Messias, den levande Gudens son”. Petrus hinner inte hejda sig själv. Svaret kommer ärligt och direkt.

Ibland förstår vi mer än vi själva vet. Varför vi har denna förmåga har med att göra vilka vi är. Vi är av Gud skapade att leva i relation till Gud själv. Han förmedlar sig till oss, ibland fördolt, genom vårt undermedvetna, men andra gånger med övertygande tydlighet. Vi kan kalla dem för förklaringsstunder.

Några dagar efter Petrus intuitiva svar utifrån en gudomligt given dold kunskap får han, Jakob och Johannes, bekräftat vem Jesus är.

Det är få förunnade att få vara med om sådana förklaringsstunder därför får vi extra noggrant lyssna på dem som var med på förklaringsberget. Vad fick de tre lärjungarna för svar på vem Jesus är? Händelserna på berget är ju också informationsbärande för oss om vem Jesus är.

Åtminstone tre svar får vi på frågan: ”Vem är du, Jesus?” Vi har Faderns svar. Mose och Elia ger oss ett svar. Till slut har vi också de tre lärjungarnas svar som en sammanfattning av vad de sett och hört på förklaringsberget.

Vi börjar med Faderns svar. Att Jesus förbereder dem på nog stort är tydligt. Det står att de tre lärjungarna får följa med Jesus upp på ”ett högt berg”. Själva bergbestigningen signalerade och satte lärjungarna i beredskap för rikta in sig på en gudomlig uppenbarelse. I Bibeln är det ofta så att Gud uppenbarar sig på berg. Mose gick upp på Sinai berg för att av Gud ta emot buden. Nu var de där med Jesus på ett högt berg. Lärjungarnas förväntan var stor.

Var finns de ”berg” dit du går för att se vem Jesus är? Även om ditt genetiska släktskap med Gud, ditt gudomliga DNA, kan få dig att veta mer än du förstår, finns så mycket som döljer honom. Vi behöver lämna de dimhöljda dalarna för att komma upp på förklaringsberget. Gå dit vi kan se, höra och övertygas om vem Jesus är. Våra gudstjänster ger sådan förklaringsstunder. Inte minst när mässa firas.

Men vad fick lärjungarna för svar på frågan? Vem är du, Jesus?

Där uppe på berget förvandlas Jesus inför dem. Hans ansikte lyser som solen och hans kläder blir vita som ljuset. Det är inget naturligt ljus de ser. Inte något skapat ljus, utan det oskapade ljuset som blir synligt. De ser Jesus i hans gudomlighet och strax ser lärjungarna också hur ett lysande moln sänker sig över dem alla. Där insvepta i ljuset från den oskapade, den evige Guden hör de rösten: ”Detta är min älskade son, han är min utvalde. Lyssna till honom.”
Gud Fader låter sin gudomliga makt och härlighet lysa igenom Jesu mänsklighet. I det lysande molnet gör han sin gudomliga härlighet tydlig. Där på förklaringsberget låter Gud Jesu gudomlighet lysa igenom ett ögonblick för att göra det tydligt vem Jesus är. Som en kulmen hörs Faderns röst från det lysande molnet: ”Detta är min älskade son!”
Gud Fader ger oss svar på vår fråga.

Men även Mose och Elia som är med på berget har något att säga oss.
Mose var den som fick ta emot Guds lag. Elia var den förste av de stora profeterna. Båda står de och samtalar med Jesus. På berget möts det gamla och nya förbundet. Vad de samtalar om berättar inte Matteus men Lukas gör det i sitt evangelium. Han säger att deras samtal handlade om det som Jesus skulle fullborda i Jerusalem.

Med sin närvaro bekräftar Mose att lagen är uppfylld i Kristus. Hade vi kunnat se Mose ansikte så hade vi sett hur det lyste i glädje. Den lag han fått förmedla till folket var nu uppfylld i Kristus. Elia, den förste av de stora profeterna nickar instämmande. Nu, äntligen var de löften om en framtida frälsare, som profeterna talat så mycket om, uppfyllda.

Så med ens är allt över. När de tre lärjungarna som förskräckta kastat sig till marken vågade titta upp igen, ser de bara Jesus. När visionen är förbi är de ensamma kvar med honom. Tillsammans med Jesus går de ner för berget, tillbaka till livet där nere. Ganska sig likt som innan. Där väntade vardagens mödor, kamp och glädje. Tillsammans med Jesus skulle de gå mot Jerusalem och det lidande som där väntade honom. Men när de gick där tillsammans gjorde de det med andra ögon. De hade nu själva sett vem han var och de insåg, de behövde honom mer än någonsin. Han var deras Frälsare, men inte bara deras utan hela världens Frälsare.

En tid senare, då Petrus, efter att Jesus i Jerusalem genom sin död och uppståndelse fullbordat allt, talade inför rådet hör vi honom sammanfatta vem Jesus är. Det är hans bekännelse till Jesus vi hör: ”Hos ingen annan finns frälsningen, och ingenstans bland människor under himmelen finns något annat namn som kan rädda oss.”

Händelserna på berget som ledde Petrus fram till denna övertygelse hade satt sina djupa spår i honom. I sitt andra brev (dagens epistel) skriver Petrus: ”Det var inte några skickligt hopdiktade sagor jag byggde på när jag för er förkunnade vår herre Jesu Kristi makt och hans ankomst, utan jag hade med egna ögon sett honom i hans majestät.”
”Lyssna till honom!” sa rösten från det lysande molnet.

Jag ber dig. ”Jesus, gör mig till en mer lyssnande lärjunge. Amen”

Janåke Hansson
präst

Söndagens texter

2 Mos 24:12-18

12Herren sade till Mose: ”Gå upp till mig på berget och stanna där, så skall jag ge dig stentavlorna och lagen och buden, som jag har skrivit för att undervisa folket.” 13Mose gav sig av tillsammans med sin tjänare Josua och gick upp på Guds berg. 14Till de äldste sade han: ”Stanna här och vänta tills vi kommer tillbaka till er. Aron och Hur är ju kvar hos er; den som vill få något ärende avgjort kan vända sig till dem.”
15När Mose hade gått upp på berget täcktes det av ett moln. 16Herrens härlighet vilade över Sinaiberget, och molnet täckte det i sex dagar. Den sjunde dagen ropade han till Mose ur molnet. 17Och israeliterna såg Herrens härlighet som en förtärande eld på toppen av berget. 18Mose gick in i molnet och upp på berget och stannade där i fyrtio dagar och fyrtio nätter.

2 Pet 1:16.18

16Det var inte några skickligt hopdiktade sagor jag byggde på när jag för er förkunnade vår herre Jesu Kristi makt och hans ankomst, utan jag hade med egna ögon sett honom i hans majestät. 17Ty han mottog ära och härlighet från Gud, sin fader, när en röst kom till honom ur denna majestätiska härlighet: ”Detta är min älskade son, honom har jag utvalt.” 18Den rösten hörde jag själv komma från himlen när jag var med honom på det heliga berget.

Matt 17:1-8

1Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och hans bror Johannes och gick med dem upp på ett högt berg, där de var ensamma. 2Där förvandlades han inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset. 3Och de såg Mose och Elia stå och samtala med honom. 4Då sade Petrus till Jesus: ”Herre, det är bra att vi är med. Om du vill skall jag göra tre hyddor här, en för dig, en för Mose och en för Elia.”
5Medan han ännu talade sänkte sig ett lysande moln över dem, och ur molnet kom en röst som sade: ”Detta är min älskade son, han är min utvalde. Lyssna till honom.” 6När lärjungarna hörde detta kastade de sig ner med ansiktet mot marken och greps av stor skräck. 7Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: ”Stig upp och var inte rädda.” 8De lyfte blicken, och då såg de ingen utom Jesus.