Vi jobbar i Svenska kyrkan, som är ett trossamfund. Så det som vi alla har som gemensamt är att vi är ett Evangeliskt Luthersk samfund och vi har en tro på Gud och Jesus Kristus. Vi har också gemensamt att vi är anställda och har speciella uppgifter som vi skall utföra.
En del av de uppgifterna kan vi göra ensamma. Men för det mesta så finns vi i ett sammanhang av andra anställda och ideella medarbetare och naturligtvis alla de människor som vi är till för och som vi delar vardag och helg med.
Att samarbeta handlar om ödmjukhet och respekt för varandra. Att ta fram vårt allra bästa jag och faktiskt ha kunskap om oss själva.
Vem är jag? Hur reagerar jag på saker och ting och varför går jag igång på just detta? Att bjuda på sig själv och dela med sig av sina kunskaper och även sina misslyckanden.
Det här är inte lätt, vi är ju människor. Människor som har kommit olika långt i vår utveckling av oss själva. Jag tror nämligen att vi är satta på jorden för att ta hand om varandra och lära oss massor om oss själva, så vi verkligen blir goda människor och tar fram vårt bästa jag.
Men så är det inte i verkligheten, eftersom vi är olika. En del har kommit långt med sig själva, andra är nöjda där de är. Och så krockar allt detta när man är i en arbetssituation där vi skall samarbeta.
En del är fyrkantiga och behöver ha kontroll och tydliga regler och strukturer, andra jobbar bäst under press. Någon annan är spontan och hittar på massor av saker. Någon utgår från sin känsla och så vidare. Vi är alla så olika som människor och ändå så försöker vi att samarbeta och jag tänker att vi gör det för att vi vill betyda något för någon annan.
I mitt arbete så har jag en del av min tjänst som ledare. Det innebär att jag måste kunna använda mig av det som gör att ledningen blir tydlig. Alltså redskap som skapar strukturer och glädje. Trygghet och vilja till att faktiskt vara ditt bästa jag.
Ni som känner mig vet att jag ofta hamnar i det spontana hörnet, med mycket vilja och kraft för att driva en sak. Men det som ni inte kanske vet, är att bakom det spontana och frisinnade finns en mycket god planering och struktur. Så jag kan släppa taget och vara närvarande i det jag gör. Någon sa till mig, du är en rund fyrkant.
Jag är så tacksam att jag just hamnade i just det arbetslaget där jag är nu, där vi är ett härligt team med högt i tak och där vi försöker vara vårt bästa jag. Och vi tillsammans får tjäna de människor som bor och vistas i Skärhamn och på Tjörn.
Jaana Pollari Lindström
Präst Svenska kyrkan Tjörn och arbetsledare Stenkyrka församling
Fredagsblogg 190208