Denna dag hyllar vi dessa underbara människor som tillför vardagen och verkligheten så mycket. En viktig dag för att också i ett större perspektiv visa på att ”annorlunda är bra” och en viktig ingrediens i en värld som tenderar att bli antingen alltmer strömlinjeformad eller mer polariserad. Men genom att hylla olikheten kan vi få mångfalden att blomma.

Och i detta är dessa människor med Downs syndrom strålande ambassadörer. De gör inte skillnad på människor, de är där direkt och absolut närvarande och visar på en bättre och mänskligare värld. De bidrar på sätt som vi normalstörda (ja, vi kallar oss så, vi som lever i dess närhet utan den extra kromosomen – vem är normal egentligen?) – de bidrar på sätt som vi för länge sedan ofta ”polerat bort”, gömt undan och aldrig ens kan tänka.

Underbara, spontana, prestigelösa och med massor av klockren klokskap finns de här – för att visa hur vi ska hantera varandra på ett bra och omsorgsfullt sätt OCH de lär oss att inte vara ”rädda” för det/de som är på andra sätt, det som inte är som jag, det som är annorlunda.

Samtidigt som det jag skrivit är sant, så är sanningen ”bred” om vad Downs syndrom innebär, att säga att någon bär Downs syndrom är ungefär ett lika uttömmande som att säga att någon är svensk. Vi är alla olika – och det är ju en av de stora poängerna!

Idag firar vi olikheterna och vi firar att det är bra med många olika uttryck och perspektiv. Det annorlunda är bra och behövs för att världen ska bli en mindre kylig och en bättre och mer mångfasetterat kärleksfull plats att vistas i.

Vi firar idag genom att ”Rocka sockarna”, det vill säga att vi tydliggör symboliskt behovet av olikhet – genom att bära olika (färg/form/fason) sockar.

Och jag tänker, i förlängningen, att som kyrka skulle vi kanske bära olika sockar varje dag? Det stämmer till eftertanke!

Johan Ernstson

Kyrkoherde Svenska kyrkan Tjörn