Därför firar vi påsk!

Påsken firar vi för att minnas att Jesus dog och uppstod för vår skull, för alla människors skull – vi firar segern över döden och kärlekens vinst. Påsken är kyrkans största helg.

Påskliljor framför Skärhamns kyrka. Foto Carina Etander Rimborg.

Det är lätt att ta för givet att alla minns berättelsen om vad som hände den första påskhelgen. Och det kan vara svårt, eller pinsamt, att fråga, som sådan vi tror att andra tror att vi vet. Eller sånt vi tror att alla andra vet, alla utan jag.

Det är alltid viktigt att berätta berättelserna, gång på gång, om och om igen. Den om den första nattvarden, vad som hände i Getsemane, korsfästelsen och om den tomma graven. Det är berättelsen som bär, både bakåt i tiden och framåt.

Texten som följer är hämtad från svenskakyrkan.se och har varit publicerad i vår församlingstidning Petrus.

SKÄRTORSDAGEN

Torsdagen under stilla veckan kallas för skärtorsdagen. Då äter Jesus för sista gången tillsammans med sina lärjungar. Medan de äter säger Jesus till de tolv lärjungarna att de ska fortsätta att bryta bröd och dricka vin tillsammans även när han inte finns ibland dem. Gör det till minne av mig, säger Jesus. Detta är den allra första nattvarden.Den här kvällen är förebilden för kyrkor i hela världen varje gång de firar nattvard med bröd och vin.

Senare på natten, när Jesus och hans lärjungar har samlats i Getsemane trädgård, grips Jesus av de romerska soldaterna.
Det är en av lärjungarna, Judas, som förråder Jesus. Han får 30 silvermynt för att avslöja vem Jesus är. Judas visar soldaterna vem Jesus är genom att ge honom en kyss.

När människor firar nattvard, ända sedan den första nattvarden, blir vi indragna i Jesus död och uppståndelse. Guds närvaro blir verklighet. Prästen säger ”Kristi kropp för dig utgiven, Kristi blod för dig utgjutet.” Det handlar om att Gud lovar att ge oss förlåtelse och evigt liv. Vi får gå ut i vardagen med ny kraft.

”Kristi kropp för dig utgiven, Kristi blod för dig utgjutet”

LÅNGFREDAGEN

Efter att Jesus gripits på natten av de romerska soldaterna förs han till förhör hos Pontius Pilatus. Denne fattar beslutet att Jesus ska dömas till döden. Anledningen är att Jesus har gjort anspråk på att kalla sig judarnas kung.Jesus får själv bära sitt kors till Golgata, en kulle utanför staden, där han korsfästs bredvid två rövare. Rövarna bredvid Jesus hånar honom och ber honom hjälpa sig själv

och dem, om han nu är Gud son. En av rövarna ber också Jesus att tänka på honom om det skulle vara så att hans Gud hjälper. Jesus säger då att han redan idag ska vara med honom i paradiset.

När Jesus dör berättas att mörkret faller över jorden och Jesus ber till Gud med orden ur Psaltaren 22: ”Min Gud, min Gud varför har du övergivit mig?”

När Jesus ger upp andan och dör skakar jorden. Soldaterna som vaktar korset sticker ett svärd i Jesu sida för att konstatera att han är död. En av lärjungarna tog sedan ner Jesu kropp, lindade den med linnebindlar och kryddor och lade honom i en grav i närheten av platsen där han korsfästs.
Under gudstjänsterna på långfredagen är det stilla och allvarligt i kyrkan.

PÅSKDAGEN

När en grupp kvinnor kommer till Jesus grav är stenen bortrullad och hans kropp är inte där. Jesus har uppstått från döden. KRISTUS ÄR UPPSTÅNDEN! Han har dött för människorna. Genom att han dog får människorna nu evigt liv.Alla evangelisterna berättar om påskdagen men på olika sätt. Alla berättar om att det är kvinnorna som först kommer till graven och upptäcker att den är tom. Kvinnorna fylls både av rädsla, glädje, de darrar och är utom sig, men de berättar för lärjungarna om vad de har upplevt.

Genom att Jesus uppstår visar Gud att det onda vi gör och som sker hela tiden är besegrat. På påskdagen firar vi att allt det som tynger vår värld, allt som hindrar livet, allt som stänger till våra hjärtan och stänger ute livet, rullas bort. Det rullas bort precis som stenen framför Jesus grav var bortrullad. Det är centrum i kristen tro.

På påskdagens morgon eller förmiddag firar vi att Jesus har uppstått. Det är en glad gudstjänst. I kyrkan tänder vi ett stort påskljus som symbol för att ljuset har besegrat mörkret. Påskljuset är sedan tänt i varje gudstjänst fram till Kristi himmelsfärds dag.

ANNANDAG PÅSK

Jesus visar sig för alla lärjungar på olika sätt. Deras reaktioner är också olika. Några tvivlar på att det är verklighet, någon vill se bevis. Men oavsett deras reaktioner stannar Jesus hos dem och delar deras tillvaro.

På annandag påsk hör vi flera berättelser om hur den uppståndne Jesus visar sig för lärjungarna. En av berättelserna kallas för Emmausvandringen. Det handlar om två lärjungar som är på väg bort från Jerusalem och allt som hänt där under de sista dagarna. De går och samtalar på vägen, så som vi går genom livet och samtalar om glädje och sorg och allt däremellan. Plötsligt slår någon följe med dem. De förstår först inte vem han är.

Det är Jesus som slår följe med dem, både som främling och vän. Han frågar lärjungarna: Vad är det ni går och talar med varandra om?

Lärjungarna berättar hela sin berättelse för främlingen om vad de varit med om. Jesus lyssnar till dem och går med dem. Återigen visar Gud sin uppmärksamhet på människolivet och sin delaktighet i det.

Det är då det vänder. När de är nästan framme vid byn Emmaus ber de honom att stanna hos dem och äta tillsammans med dem. Det är där de förstår vem han är, han som sätter sig ner och äter. Den de först inte känner igen, men som de nu förstår är Jesus.
Den uppstånde Kristus kanske inte visar sig som vi förväntar oss. Han lever i vardagens situationer. Det kan vara där samtal blir ett samtal om livet. Det kan vara där hoppet och glädjen väcks eller där hans närvaro blir till stöd och kraft.

Annandagens budskap är att den uppståndne Kristus går vid vår sida på vägen och delar vår vardag. Den uppståndne Kristus visar att Gud är en levande Gud, inte alltid igenkännbar. En främling men på samma gång en välbekant vän.

 Bild: Kristina Strand Larsson