Till innehåll på sidan

Författare: Charlotte Frycklund, präst

  • Charlotte Frycklund, präst

    Ett gyllene rike helt utan knäckebröd

    Adventssamlingen är slut och eleverna från klass två i särskolan lämnar salen för att fika. Alla utom Max. Han stannar framför en tavla som sitter på väggen bakom dörren. Han stirrar på den med ögon som skiner av  – något. Något jag känner igen, men inte hittar ord för. Tavlan föreställer Guds rike, ett väldigt…

    Läs mer


  • Charlotte Frycklund, präst

    Svaga ljus, starkt trots

    Ljusen på kyrkogårdarna den här helgen lyser i natten, värmer i kylan. Varje låga ett minne, varje tändning en ritual. Varje sörjande en kämpe i den långa, mörka, svåra kampen mot mörker och meningslöshet. Ljusen flammar där, mitt ibland alla döda. Svaga i lågan men starka i trotset. En proteströrelse för sörjande. Du (du, vem…

    Läs mer


  • Charlotte Frycklund, präst

    När det luktar som att änglarna är på besök

    Hur vet man när en ängel är på besök? Såhär: Det luktar som nystrukna dukar. Det är Johan som har berättat det. Han är i trettioårsåldern och kommer till oss på församlingshemmet ibland. Han bor i närheten, i ett gruppboende. Tydligen skulle han aldrig kunna bo själv eller klara sig själv. Ändå vet han saker…

    Läs mer


  • Charlotte Frycklund, präst

    INGA BRORSOR

    Det ska bli ”Årets bästa dockfest”. Hon har satt dem runt sitt lilla bord och dukat med maskrosor i en vas. Hon har nogsamt brutit sönder en bit Falu rågrut i rutor så att alla dockorna ska få varsin lagom stor bit till kaffekalaset. Hon har satt upp en skylt på dörren där det med…

    Läs mer


  • Charlotte Frycklund, präst

    En dag kommer du att komma fram till Emmaus

    Tänk när du kommer fram till Emmaus. Innan dess kommer du att ha blivit dammig, trött, sliten. Du kommer att vara i sorg. Du går planlöst, mest för att du behöver göra det, behöver gå: röra på dig, lyfta fötterna, gå framåt. Men du går inte längre åt något speciellt håll. Det gör man inte…

    Läs mer


  • Charlotte Frycklund, präst

    Hur man känner igen en ängel

    En dag ska en ängel komma med ett uppdrag till dig. Det är det änglar gör. Ibland vet vi inte förrän i efterhand att det var en ängel, att det var ett uppdrag. De är inte alltid så lätta att känna igen, de där ögonblicken. Hur vet man vem som är en ängel? Det finns…

    Läs mer


  • Charlotte Frycklund, präst

    Min väns kamp

    Min vän går rakt emot oss, som en lejoninna på jakt, som en här i strid, som ett skepp i storm. Jag visste att hon skulle komma hit, idag, hit, där han är. Över alla hinder, runt alla hörn, trots alla omständigheter. Allting är fel, nämligen. Hon är på fel plats, bland fel människor, av…

    Läs mer


  • Charlotte Frycklund, präst

    Ensamhetens makt

    Du är ensam. Jag är också ensam. När livet gör ont, då är vi ensamma som Jesus i öknen. När ensamheten kommer, fylls ditt liv med tystnad lika påtaglig som ljud, lika krävande som röster. När Ensamheten kommer, blir hon en person. Inte en vän, ett ovälkommet sällskap. Ensamheten är inte vacker. Hon är hålögd,…

    Läs mer


  • Charlotte Frycklund, präst

    I ringhet klädd på fattigdomens bädd

    Jag är gammal nu, har upplevt många storverk, några underverk. Och inget blev som jag tänkte mig. Min dröm var ett hotell. Jag ville vara en snäll, omtyckt värd. Folk skulle säga: ”Simon är en fin man. Trevligt hotell.” Ryktet skulle sprida sig. Min bror, som är förståndigare än jag, sade att om jag blev…

    Läs mer


  • Charlotte Frycklund, präst

    Vägen och vännen

    En obestämd oro i mitt inre. Jag sökte mig hit, för här är det fridfullt. Men nu är jag osäker på om jag gjort rätt, för trots att själva kyrkan är lugn och stilla så skriker det inom mig. Jag vet inte om det är dåligt samvete eller en stressreaktion, men jag vet att när…

    Läs mer