Till innehåll på sidan

Etikett: Felix Egegren

  • Felix Egegren, präst

    En plats för tomrum

    ”Vet du, det är många gånger just DEN frågan som tar längst tid nuförtiden. Det kan ta en halvtimme att prata om…” Vi stod på trappan utanför kapellet efter en begravning och pratade, jag och en stadens begravningsentreprenörer. Vi talade om tiden, tiden för begravningen. Att hitta en tid för begravning som passar alla. Det…

    Läs mer


  • Felix Egegren, präst

    Ord som blir verklighet

    Han satt där i kyrkbänken en söndag med en trollstav i sin hand. Högmässan skulle strax börja. Han var kanske en 6-7 år och var där med sin mamma och mormor och morfar. Jag gick ner till honom i bänken och vi pratade lite innan mässan började om trollformler och varifrån de kom; ”Hokus-pokus-filiokus” är…

    Läs mer


  • Felix Egegren, präst

    Ett rum som är ditt

    Vi drev Bed and Breakfast i ett hus med 17 rum. Många rum var det – att hålla reda på, att städa… och var hade vi lagt vad? Rummen var alla olika, tapeter och möbler från skilda tider. En del gäster ville ha ett rum på nedre botten, för dom kunde inte gå i trappor.…

    Läs mer


  • Felix Egegren, präst

    Pizza och ett jobb

      ”Det började redan på lågstadiet, på rasterna. Jag blev alltid vald sist, fotboll, brännboll… Sen spred det sig, kröp in i klassrummet. När vi skulle ha grupparbeten i mellanstadiet, när man skulle ha nån att sitta bredvid på klassresan… Och så kröp det liksom innanför skinnet. Jag försökte göra mej osynlig. Jag kunde ju inget.…

    Läs mer


  • Felix Egegren, präst

    Guds rättvisa, och min

    ”De är inte lika!” Man kunde tro att världen skulle rasa samman. Det halvlitersstora glasspakeket på köksbordet var delat i fyra bitar; men ve, det verkade skilja några millimeter! Jag och brorsan kunde nästan starta världskrig över sådana saker när vi var små där hemma vid köksbordet i den tegelgula 70-talsvillan. Det är något med…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    Man behöver inte vara död för att komma till himlen

    Han var dödssjuk, det fanns ingen bot, det fanns bara broms och lindring en tid. Han pratade med en vän om allt möjligt, om livet som varit och även om döden ibland.  Och en gång konstaterade de just detta; Himlen är inte något som bara väntar en gång på andra sidan, obekant och okänt, det…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    Att välkomna den förlorade sonen

    För en tid sedan bodde en ungdomskör några nätter i vår gamla prostgård och sjöng i gudstjänsten på söndagen. Ett par dagar efter kom en iransk vän som bott i Sverige ett tag och frågade ”Hade dom inga föräldrar?” Först förstod jag inte riktigt frågan och han förtydligade; ”Har dom ingen mamma och pappa? Bor…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    Lyhört

    ”Väggarna till hotellrummet var äggskalstunna. Man kunde höra varje steg, varje hostning, ja varje andetag från rumsgrannen. Och jag blev med ens mycket medveten om alla ljud jag själv åstadkom; toalettbesöket, skrapandet med stolen mot golvet, samtalen i mobiltelefonen. Vad kunde min granne höra? Jag tassade på tå de där dagarna och vågade knappt andas…

    Läs mer


  • Magdalena Wernefeldt

    Om Gud och godis

    -Godis? – Nej! -Vill ha godis! – Nej! Det är inte lördag idag! – GODIS! GODIS!! GOOOOODIS!!! Kampen är stenhård mellan barnet och föräldern och pågår för öppen ridå med oss andra som åskådare i butiken. De små godisbitarna är placerade just i ögonhöjd för barn och just där man är som tröttast och blodsockret…

    Läs mer