Inlägg från tor.gustafsson@outlook.com

Ny webbplats för Domkyrkokören


Du hittar aktuellt program och uppdateringar om körens verksamhet via den här länken.

Pigg 150-åring firar med jubelkonsert

UDK 150 år Foto Henrik Viberg
Foto: Henrik Viberg

Uppsala domkyrkokör grundades 1867 av domkyrkoorganist Jakob Axel Josefsson och firar sitt 150-årsjubileum med en Jubelkonsert söndagen den 7 maj kl 18.00.
–  Det är en stor glädje och ett privilegium att få arbeta med en så duktig och kompetent ensemble som landets äldsta domkyrkokör, säger Milke Falck, körledare och organist.
Jubileumskonserten bjuder på fransk och engelsk musik, liksom verk av ryska och estniska tonsättare. Det blir bland annat musik av Holst, Walton, Rachmaninov och Creek. 
Men det framförs även musik av svenska tonsättare som Sven-David Sandström  och David Wikander. 

Jubelkonsert – Uppsala Domkyrkokör 150 år.
Uppsala Domkyrka söndagen den 7 maj kl 18.00.
Fri entré. 

Howells Requiem i Domkyrkan

Herbert HowellsSöndagen den 6 november framför Uppsala Domkyrkokör Herbert Howells Requiem  i Domkyrkan. 

Herbert Howells skrev sitt Requiem för kör a capella redan i början av 1930-talet, men verket publicerades inte förrän 1980.

Istället återanvände Howells delar av musiken från Requiem i det större kör- och orkesterverket Hymnus Paradisi (1938)som skrevs till minne av sonen Michaels tragiska bortgång i polio.

Till de avlidnas minne, Uppsala Domkyrka den 6 november kl 18.00

Mark Dobell: ”En palett där alla färger verkligen kommer fram”

En som ser fram emot söndagens konsert är den hitreste brittiske solisten Mark Dobell. Mark Dobell är tenorsolist i framförandet av Alexander´s Feast i Uppsala Domkyrka.
Förutom att han har en särskild kärlek till Uppsala har han också en särskild kärlek till just Alexander´s Feast!

Vad betyder Alexander’s Feast för dig?

– Egentligen tycker jag att Alexander´s Feast är en missvisande titel på detta verk. Jag föredrar undertiteln – The Power of Music – eftersom detta är musik som uttrycker så många känslor och sådan passion. Det är som en palett av färger där alla färger verkligen kommer fram, säger Mark Dobell.

Vad gör musiken så speciell tycker du?

– Jag älskar ju Händel och Händels sätt att komponera. Man är alltid garanterad stora kontraster, stora uttryck och stilar. Som solist är det verkligen en förmån att få visa och uttrycka alla de där aspekterna I Händels fantastiska musik.

Hur är det att framföra ett så pass stort och omfattande verk?

– För min del var det ett tag sedan sist, så jag ser verkligen fram emot det. Det känns särskilt roligt att få framföra det med en svensk kör och orkester. Jag har aldrig träffat en svensk som inte är intresserad av musik! Det är underbart. Samarbetet är viktigt i ett sådant stort verk och det ser jag verkligen fram emot.
Det ska bli väldigt roligt att få framföra det här med Uppsala Domkyrkokör, Milke Falck och orkestern REbaroque.

Har du varit i Uppsala förut?

– Ja, jag ser fram emot att komma till Uppsala på söndag. Jag har vänner i Uppsala som jag ska passa på att besöka när jag ändå är på plats. Första gången jag var i Uppsala var i slutet på 90-talet då jag var bjuden på en Valborgsbal. Jag är inte särskilt bra på svenska tyvärr, men å andra sidan är min erfarenhet att ni pratar perfekt engelska, så vi ska nog kunna prata om en hel del när vi träffas, avslutar Mark Dobell.

Av: Ann Eberhardsson

En berättelse om musikens makt

Georg Friedrich Händel

Alexander’s Feast blev en stor succé under Händels livstid.

G F Händels Alexander’s Feast or the Power of Music (Alexanders fest eller Musikens makt) uruppfördes på Covent Garden i London 1736. Den 24 april 2016 framförs verket i Uppsala Domkyrka. Här ger Mats Wahlberg en introduktion till ett musikverk som inledde Händels utveckling från italienska operor mot oratorier med engelsk text.

Librettot till Alexander’s Feast är skrivet av Newburgh Hamilton och grundar sig på ett poem med samma namn av John Dryden, skrivet 1697 för The Musical Society i London till firandet av Sankta Cecilias dag den 22 november. John Dryden (1631–1700) var sin tids dominerande författare i England. Han skrev en stor mängd poesi och dramatik och översatte klassisk grekisk och latinsk litteratur. 1668 blev han Poet laureate, ett slags hovpoet, ett uppdrag han förlorade, när han 1688 vägrade att erkänna Wilhelm I av Oranien som Englands nye protestantiske kung.

John Dryden var den mest framgångrike författaren i England under sin tid.

John Dryden var den dominerande författaren i England.

Dryden hade övergått till katolicismen vid den störtade Jakobs II:s tronbestigning. Institutionen Poet laureate lever fortfarande kvar. Den som i dag har detta uppdrag är Dame Carol Anne Duffy, professor i Contemporary Poetry vid universitetet i Manchester och den första kvinnan på posten.

Alexanders den stores persiska krigståg

Bakgrunden till Drydens poem är denna. Alexander den stores far Filip II var under första delen av 300-talet f.Kr. kung av Makedonien, då liksom nu en provins i norra Grekland, men numera som bekant också en angränsande självständig stat i det forna Jugoslavien. När Filip kom till makten, hade grekerna sedan minst 200 år varit i fejd med perserriket. Filips avsikt var att slutgiltigt besegra perserna, men han mördades 336, innan han hann påbörja sitt krigståg. Den blott 20-årige sonen Alexander satte då som mål att fullfölja faderns planer. Man kan inte säga annat än att han blev exempellöst framgångsrik – redan sex år senare, 330, var han herre över hela perserriket och hade också erövrat Egypten. Till Indien hann han dock inte. 323 insjuknar han och dör i Babylon, och hans rike faller samman.

Mosaic of Alexander the Great

Alexander’s Feast skildrar en bankett under Alexander den stores persiska krigståg.

Drydens poem skildrar en bankett som Alexander den store och hans älskarinna Thais höll i Persepolis 330 f. Kr. under sitt persiska krigståg. Persepolis var den stad i nuvarande sydvästra Iran som hade gjorts till huvudstad i det stora perserriket av kung Darius I. Under banketten uppträder sångaren Thimoteus. Han lyckas med sin hänryckande och manipulativa sång till ackompanjemang av flöjt och harpa uppväcka skilda känslor hos Alexander, stolthet och gudomlig självhävdelse, kärlek och medlidande men till sist hämnd och raseri. Detta leder till att Alexander slutgiltigt, med Thais i täten, låter förstöra Persepolis som hämnd för generationer av dödade grekiska soldater.

Musikens helgon träder fram

Så långt kan alltså texten i Alexander’s Feast inte sägas vara särskilt religiöst präglad, den har främst skildrat musikens makt över människornas sinnen, vilket ju också framgår av undertiteln The Power of Music. Att verket ändå fått en så stark ställning inom engelsk kyrkomusik beror väl på att det, kanske litet oväntat, avslutas med en med skildring av hur musikens skyddshelgon Cecilia träder fram, långt efter Alexanders tid, skaparinnan av musikens gestalt, hon som med sin fromma själs entusiasm utvidgade musikens tidigare trånga gränser och fördjupade den med naturens enkla och rena kunskap – with Nature’s mother-wit. Skall hon eller gamle Thimoteus sättas främst, eller skall de anses jämbördiga? Slutkörens text lyder:

Stäm upp era röster,
så att de från himlens valv
återkallar den helgade Cecilias namn;
himlen och hon har skänkt oss musiken,
den största välsignelse åt oss jordebarn.
Besjung hennes rykte med hög röst,
låt oss återskapa hennes himmelska toner,
och måtte denna kväll för evigt
helga harmoni och kärlek.

Sensmoralen är väl den att forntidens musiker visserligen kunde uppväcka allehanda känslor, både upphöjda och låga, men först med Sankta Cecilia fick musiken himmelsk kraft och glans.

Om Sankta Cecilia vet vi nästan ingenting med säkerhet. Enligt en legend från sent 400-tal skall hon ha levt i Rom på 200-talet och varit kristen, men föräldrarna tvingade henne att gifta sig med en icke-kristen patricier. Emellertid blev både hennes make och hans bror kristna och led martyrdöden. Själv blev hon dömd att kvävas till döds i sitt eget badhus. Detta misslyckades, och hon överlevde sedan tre svärdshugg i tre dagar. Hennes hus i södra delen av stadsdelen Trastevere gjordes därefter om till kyrka, nuvarande Basilica di Santa Cecilia, dit hennes kvarlevor fördes på 800-talet. Under denna kyrka finns verkligen också rester av ett romerskt hus med bad.

Orazio_Gentileschi_-_Saint_Cecilia_with_an_Angel

Sankta Cecilia avbildas ofta tillsammans med en orgel.

Cecilia blev känd som musikens skyddshelgon först fr o m 1500-talet. Detta har troligen sin grund i att det i antifonen i hennes helgonakter beskrivs att hon, när musiken ljöd under hennes bröllop, med inre sånger bad Gud att hennes hjärta måtte förbli obefläckat, så att hon inte skulle fördärvas. När Roms musikakademi grundades 1584, blev hon akademins skyddshelgon, och den bär också hennes namn, Accademia di Santa Cecilia. I äldre målningar, t.ex. i en Ravennamosaik från 500-talet, uppträder Cecilia utan instrument. I senare målningar avbildas hon oftast med orgel, ett instrument som hon sägs ha skänkt människorna. Orgeln existerade dock långt före hennes tid.

Händels verk blev en stor succé och framfördes hela tjugosex gånger under tonsättarens livstid. Det inledde tonsättarens utveckling från italienska operor mot oratorier till engelsk text. Verket innehöll ursprungligen också tre separata konserter, en konsert för harpa, luta och ”lyrichord”, ett gambaliknande instrument som Händel själv uppfann, en Concerto grosso för oboe, fagott och stråkar samt en orgelkonsert. Konserten i Uppsala Domkyrka den 24 april innefattar dock bara harpkonserten.

Mats Wahlberg

 

Biljetter köper du här.
Alexander’s Feast, Uppsala Domkyrka den 24 april kl 18.00

Du hittar aktuell info och uppdateringar inför konserten via vårt Facebookevent.

Läs också:  Nästa konsert: Alexander’s Feast

Alexander’s Feast

Händel_Facebook (1)

Alexander’s Feast, Uppsala Domkyrka den 24 april kl 18.00

Just nu repeterar Domkyrkokören för fullt inför konserten Alexander´s Feast. 

Konserten har underrubriken The Power of Music och är en färgstark hyllning till musikens skyddshelgon Sankta Cecilia. G F Händel skrev musiken 1736. Librettot, som är skrivet av Newburgh Hamilton, är baserat på ett ode av John Dryden.

Konserten innehåller även Händels Konsert för harpa med den italienska stjärnharpisten Marta Graziolino.

Övriga medverkande är Helena Ek, sopran, Ivonne Fuchs, alt, de två engelska solisterna Mark Dobell, tenor, och Robert Davies, bas, orkestern Rebaroque och Uppsala Domkyrkokör.

Kom gärna och lyssna! Biljetter kan du köpa på ticketmaster (f d ticnet).