I Pakistans huvudstad Islamabad bor tiotusentals människor som flytt talibanernas maktherravälde i Afghanistan. Men även om de har lämnat Afghanistan är deras framtid allt annat än tryggad.
– Vi är rädda. Om polisen tar oss och deporterar oss, vad kommer då att hända med oss, frågar sig 20-åriga Mina.  
Tillsammans med partner på plats stöttar Act Svenska kyrkan människor på flykt i Pakistan med bland annat ekonomiskt och psykosocialt stöd.

När talibanerna återtog kontrollen över Afghanistan 2021 förlorade kvinnor i princip alla sina rättigheter. Högutbildade människor med betydelsefulla arbeten blev av med sina jobb för att i stället tvingas spendera tiden i sina hem.

– Skolorna stängdes för oss flickor. Vi kunde inte utbilda oss längre. Jag var också en fotbollsspelare men talibanerna förbjöd oss från att utöva sport, säger Mina. 
 
Även situationen för män påverkades, om än inte lika dramatiskt som den för kvinnor, men det hela ledde till att väldigt många människor lämnade landet, inte minst många barnfamiljer. 
 
– Jag arbetade som engelskalärare. Mitt jobb och min karriär var raka motsatsen mot vad talibanerna står för. Så vi flyttade till Pakistan, säger 35-åriga Laila, som nu bor i Islamabad med sin man och deras två barn.

Det har uppskattats att omkring 600 000 människor tagit sig över gränsen från Afghanistan och bosatt sig i Pakistan sedan 2021. Totalt befinner sig troligen över tre miljoner afghanska flyktingar och migranter i landet. Även om situationen var lättare i Afghanistan innan talibanernas maktåtertagande drev konflikt och utsatthet många människor från Afghanistan även då. 

Insatser som underlättar livet i en allt svårare situation

Även om många väljer att fly till Pakistan hellre än att vara kvar i Afghanistan är livet i Pakistan allt annat än lätt för afghaner. Många lever i stor utsatthet. Genom stöd från Radiohjälpens kampanj Världens Barn stöttar Act Svenska kyrkan afghanska flyktingar i Pakistan, med fokus på barn, ungdomar och barnfamiljer. Syftet är att ge stöd till familjer genom insatser som kan främja barns och ungas fysiska och psykiska hälsa.  

Situationen för dessa människor har dock nyligen blivit än svårare. Pakistans regering har nämligen bestämt sig för att skicka tillbaka afghaner till sitt hemland. Efter detta beslut har skolor för afghaner blivit märkbart tomma på barn. Skolpersonal vittnar om att pakistansk polis genomfört räder i skolor för att hitta papperslösa afghanska barn, komma åt deras föräldrar, och skicka tillbaka hela familjer. Varje månad måste alla, barn som vuxna, ansöka om förlängt visum för att få stanna i landet. Ansökan är väldigt kostsam för barnfamiljer men om de inte har visum riskerar de att gripas och skickas tillbaka. Enbart under april månad, 2025, deporterades nästan 30 000 afghaner. 

Många tvingas leva mer eller mindre gömda

– Jag bor med mitt fotbollslag som jag kom hit med från Afghanistan. Men när vi kom till Pakistan hade våra problem bara börjat. Vi har inte pengar att lägga på visum, så vi kan inte gå till skola eller universitet. Vi har problem med polisen. Vi är rädda. Om polisen tar oss och deporterar oss, vad kommer då att hända med oss, säger Mina.

I Islamabad bor afghaner utspridda bland den övriga befolkningen, men ofta i kluster i vissa områden. Trångboddheten är stor, levnadsförhållandena enkla och rättigheterna få, så som rätten till sjukvård.

Ekonomiskt stöd

Genom Act Svenska kyrkans projekt tillsammans med partnerorganisationen Community World Service Asia har den svåra situationen blivit något lättare för Mina, Laila och många andra. Bland annat har kontanter delats ut till barnfamiljer. I samband med detta utbildas och uppmuntras föräldrar att lägga pengarna på sådant som kan bidra till barns och ungdomars hälsa. Familjer som tar emot ekonomiskt stöd är fria att använda pengarna till det som de själva anser att de mest behöver. Hittills har det ekonomiska stödet exempelvis möjliggjort läkarbesök, skolavgifter, inköp av skolmaterial och leksaker. 
 
Laila använde det ekonomiska tillskottet till att köpa in material till ett gym som hon startat i sitt hem. Gymmet besöks också ofta av barn och har blivit en rolig plats som erbjuder meningsfull aktivitet i en tillvaro som annars präglas av få fritidsaktiviteter. 
 
– Pengarna hjälpte mycket. Som andra afghanska flyktingar har jag haft problem med min mentala hälsa. Min styrka är att jag är hårt arbetande och mitt intresse för sport har hjälpt mig att få kraft att kämpa för att få till ett bra liv för mig själv, mina barn och andra i vår situation, säger Laila. 
 
Mina, som bor med fotbollslaget, har fått ekonomiskt stöd då hon själv var ungdom. 
 
– Jag har betalat hyra för hemmet där vi bor. Jag har också kunnat besöka sjukhus när jag var sjuk och dessutom har det möjliggjort att jag kunde gå en kurs i engelska under två månader, säger Mina.

Måleri för att bearbeta trauman

Andra insatser som Act Svenska kyrkan arbetar med innefattar sådant som brukar kallas psykosocialt stöd. I det här fallet handlar det konkret om aktiviteter som ger möjlighet för barn att samlas för att bearbeta sina trauman genom att måla, uttrycka sina känslor och hitta ett positivt sammanhang. 15-åriga Zahra, som också kommit hit från Afghanistan, är en av dem som uttryckt sina känslor igenom konst. 
 
– I min konst visar jag hopplösheten. Kvinnors röster måste få höras men de blir tystade. Kvinnor har rätt att göra egna val. De har rätt till utbildning. Ingen ska säga vad vi kan och inte kan göra. För att ett land ska bli framgångsrikt behöver kvinnor vara inkluderade, säger Zahra.

Hopp om en bättre framtid

Afghaner som flytt till Pakistan befinner sig just nu i en mycket utsatt situation.  Stödet från Världens Barn-kampanjen och Act Svenska kyrkan löser inte alla problem men det bidrar till att lindra nöden och ge hopp om en bättre framtid. För trots den mörka situationen finns det fortfarande förhoppningar och drömmar om en ljusare framtid.

– Det har verkligen varit svårt, men jag hoppas på ett underbart och fredligt liv i framtiden. Jag kräver ingen lyx men jag drömmer om ett tryggt liv för mina barn och deras framtid, säger Laila.

Text: Alexander Öbom, kommunikatör på Act Svenska kyrkan

Läs mer om Act Svenska kyrkans medverkan i Världens Barn.