I lördags visade två kvinnor sina nakna bröst i moskén i protest mot kvinnoförtryck och sharialagstiftning. Vad får man göra i ett rum som är helgat åt gudstillbedjan? Man kan göra mycket i ett kyrkorum. Man kan ta in olika konstverk, t o m där man visar nakna kroppar. Jag har varit med om detta under min domprosttid i Stockholm. När vi gjorde det i Storkyrkan i form av en videoinstallation var det för att tala om människans nakenhet inför Gud. En gång när en av mina föräldrars goda vänner badade naken på vårt landställe sa han till min mamma: ”Om du ser mer än Gud har skapat så säg till”. Och visst har Gud skapat oss sådana vi är men samtdigt finns det gränser för vad vi kan göra i ett heligt rum. Gränsen går, menar jag när man skändar rummet. Det må vara i förtvivlad protest. Det må vara i helig vrede, men det heliga rummet är avskilt  för att påminna oss om Guds närvaro. Jag har förståelse för mina muslimska bröder och systrar i Sverige om de blir upprörda över den typen av protester samtidigt som jag kan förstå att man vill protestera mot all form av förtryck och förnedring. Men låt oss hålla det heliga rummet heligt – avskilt till gudstjänst och enskild bön, avskilt till sådant som påminner oss om Guds storhet.

440 heliga kyrkorum finns det i Skara stift – åtminstone 440 som tillhör Svenska kyrkan. Jag hoppas att de allra flesta kan få vara öppna och tillgängliga i sommar för alla som vill titta in, som vill se allt det vackra, som vill stanna upp mitt i allt och andas helighet. Kanske kan denna sommar få bli en sommar när ännu fler anar att hela tillvaron är helig, att allt skapat vittnar om skaparen och att vårt uppdrag är att värna skapelsen och påminna oss om skaparens storhet och skapelsens skönhet och skörhet. Domprost Mats i Visby stift har skrivit en finn blogg om detta. Läs gärna den på Svenska kyrkans hemsida!

När man tar in konstinstallationer eller annat i ett kyrkorum som normalt sett inte hör hemma i detta rum måste man vara väldigt noggrann med att tydliggöra varför man gör detta och att det djupast sett handlar om att ge Jesus äran. Det är det viktigaste av allt. Gör man det kan mycket ske i ett heligt rum – åtminstone i den kristna traditionen och åtminstone i Svenska kyrkan Skara stift.