Efter ett drygt halvårs förberedelser hölls den 16 augusti konstituerande möte för Interreligiösa rådet i Stockholm (IRIS). Att Stockholm ”ligger efter” många andra kommuner har att göra med stadens ställning som storstad och huvudstad. Sveriges interreligiösa råd har sitt säte i Stockholm, de flesta ledamöterna bor här. Samtidigt har flera kranskommuner egna råd. Sedan tio år finns också Interreligiöst fredsforum, ett nätverk som har en mer inofficiell karaktär i och med att medlemmarna inte är valda representanter för sina samfund, utan deltar av eget intresse. Den stora mängden samfund och församlingar är också en stor utmaning.
Behovet av ett mer representativt forum, som också kan relatera till kommunen på officiell nivå, har dock blivit allt tydligare. Stockholms stift började därför genom Centrum för religionsdialog under hösten 2016 att sondera intresset för ett interreligiöst råd i Stockholm. En arbetsgrupp bildades, som bjöd in till ett möte i januari, där 24 representanter för olika samfund samlades för att diskutera vilken roll ett sådant råd skulle kunna spela. Arbetet med att formulera stadgar fortsatte under våren, och nu var vi redo att gå till beslut.
Rådet består av representanter för olika samfund och församlingar bahá’í, buddhism, hinduism, islam, judendom, kristendom och sikhism. Dessa religiösa traditioner är också representerade i den styrelse som valdes. Det står dock öppet för fler religiösa riktningar och församlingar att ansluta sig med tiden. Syftet med rådet är dubbelt: att lära känna varandra och skapa respekt och förståelse mellan religiösa traditioner, samt att generellt bidra till ökad förståelse för religiöst liv i samhället samt specifikt att upprätta goda relationer till kommunens representanter i Stadshuset.
Pionjärverksamhet
Religionsdialog är en pionjärverksamhet, och vi säger ofta att vi håller på och uppfinner hjulet. Interreligiösa råd finns på många håll i världen, men det är en relativt ny företeelse. Det finns alltså inga givna modeller att kopiera. Att de religiösa traditionerna är så olika i sitt sätt att organisera sig, och i hur stora och väletablerade de är, är en stor utmaning. Jämfört med ett inomkristet ekumeniskt råd, som har de kristnas enhet som ett yttersta mål, är den gemensamma grunden och syftet inte lika tydligt definierat.
I arbetet med att bilda Interreligiösa rådet i Stockholm har vi tittat på stadgar från andra råd runtom i landet, och finner att det ser väldigt olika ut. En skillnad är att en del råd ingår i kommunens organisation och har bildats på kommunens initiativ, medan andra är självständiga. Göteborgs interreligiösa råd, som är den verkliga pionjären i sammanhanget, är en självständig förening, som under åren byggt upp ett gott förhållande till kommunen, vilket resulterat i kommunalt stöd för Interreligiösa centret, som har rådet som huvudman. Det är den modell som vi vill arbeta utifrån.
Vad det blir av detta råd hänger nu på engagemanget från medlemmarna. Kanske blir det i huvudsak en kontaktpunkt mellan samfunden, en adresslista så att vi kan nå varandra i krissituationer. Kanske kan vi upprätta en god relation till kommunen, med regelbundna möten kring hur religionerna kan bli en positiv kraft för social sammanhållning. Kanske kan det i sin tur leda till att även Stockholm får ett interreligiöst centrum? Det får framtiden utvisa!
Helene Egnell