Samtalsrundan som vi genomför tar största delen av mötet, ungefär 2 timmar. Det är själva syftet med hela mötet. Att få dela, inspireras och uppdateras kring kristen-muslimska relationerna under Corona pandemin. Alla håller sig kortfattat och kärnfulla, på så sätt möjliggörs att alla deltagare ifrån de 15 olika länderna får komma till tals.
Det är årets träff av Journées d’Arras, det ekumeniska och europeiska nätverket som fokuserar på kristen-muslimska relationer. I år firar vi 40 år; istället för att fysiskt träffas i Rom enligt planerna blir det en eftermiddagsvideokonferens.
Vad får vi då höra ifrån länder såsom Italien, Tyskland, Belgien, England, Österrike, Norge, Turkiet och Ryssland? Nästan alla vittnar om hur de brukar vara med på iftar-middagar, inbjuda av sina muslimska vänner och kontakter i samband med fastemånaden ramadan. I år har allt sådant varit inställt på grund av COVID19. I Nederländerna genomfördes en iftar måltid i mindre skala där endast personer ifrån regeringen och andra officiella personer deltog. De fortsätter att uppmärksamma och dela ut pris till en person som har gjort en särskild insats för religionsdialogen. Kanske är det något som Sverige kan inspireras av?
Samtalsrundan fortsätter och frågeställningarna är många runtom i Europa; röster höjs gällande vad det innebär om kyrkklockor och böneutrop ljuder samtidigt? Vad är den teologiska reflektionen kring det? När ska kyrkor och moskéer öppna upp igen för gudstjänstfirande? Är det religionsdiskriminering ifall det inte har samma riktlinjer?
Aktiviteterna har också varit många; matlådor till behövande delas ut av olika trossamfund. Iftar-middagar över videosamtal genomförs. Under högtidsfirande skickas hälsningar på båda vägar mellan kristna och muslimer.
En av mina fördomar kom på skam när den polska representanten fick ordet. Polen med sin bakåtsträvande kyrka och där kyrkan och de politiken håller varandra bakom ryggen, tänkte jag. Finns den ens någon religionsdialog där? Till min glädje och häpnad har romersk katolska kyrkan varje år en Day of Islam. Ett tillfälle till utbildning och att interreligiösa möten. Speciellt för i år var att en polsk ikonmålare hade skrivit en ikon om bebådelsen, där både en korantext och en bibeltext ryms på ikonen.
Visst är online möten inte alls samma sak som fysiska, det är jag fullständigt beredd att hålla med om. Dofterna, synintrycken, maten och de informella samtalen faller bort tillsammans med mycket annat. Samtidigt lämnade jag mötet med ett leende på läpparna – runt om i Europa, (och i världen givetvis) fortsätter det goda interreligiösa arbetet! See you, ci vediamo, видимся, tschüss – eller som man säger på polska: do zobaczenia!