”Julen är barnens högtid”, visst känner vi igen citatet. Ett citat som kan väcka många tankar, för mitt ibland oss finns en ensamhet i kombination med en längtan som kanske inte alltid utrycks i ord. ”Har du barn?” är ju en fråga som nästan alltid ställs i nya möten med människor och kanske blir frågan ännu mer aktuell en högtid som julen som fokuserar kring barnen. En fråga i all välmening men som också kräver att vi öppnar upp perspektiven och ser alla dem som är barnlösa eller går i barnlängtanstankar.
RFSU twittrade häromdagen kring problematiken (se bilden) och lyfter fram siffror som visar att cirka 10%av Sveriges befolkning idag är ofrivilligt barnlösa. Det finns flera sajter, bland annat barnlängtan och barnlöshet i fokus, som är öppna forum för att dela tankar kring barnlängtan. Det finns även många sajter som fokuserar på att visa på medicinsk hjälp och hur man kan gå till väga med till exempel IVF eller adoption.
Nedan följer en dikt skriven av Maria Liljenberg, prästkandidat och anställd i Kristina Ljungarums församling i Jönköping.
Du är självlysande min vän
det syns på långt håll
Du rusar fram emot mig
och innan du öppnat din mun
så vet jag…
”Jag är med barn igen, igen, igen!!!”
”Vi som bara skulle skaffa två, tre, fyra!!!”
Du är så vacker min vän
det finaste ordet är skrivet på dig
Du virvlar glad runt mig
och talar efterlängtade ord
och jag ler…
”Jag kan inte sätta mig på hans stol utan att bli med barn, med barn, med barn!!!”
”Vi som planerade ett sommarbarn för de är friskare, friskare, friskare!!”
Missförstå mig rätt min vän
jag vill inte ta din glädje från dig
Det är bara det att…
Jag har planerat barn sedan min första dockvagn
Jag har suttit näck på hans stol om-uti-fall-att
Jag skulle bara vilja ”skaffa” ett, ett enda
Jag skulle också vilja vara med barn, med barn, med barn…
Men det händer inte…
så jag ler och funderar ännu en gång
på hur jag ska överleva
vår vänskap,
din lycka,
min sorg.
Ett nytt liv har skapats igen
och jag begråter mig själv
min missunnsamhet,
min avundsjuka,
min längtan…..
INFERTILITET
ordet med mångfalld av bottnar
den första heter längtan
den andra sorg
den tredje ensamhet
varje botten ligger på samma plan
och trängs
och tar plats
och tillverkar sår
ett tillstånd som bör undantryckas för att
inte ta glädjen från andra
inte verka misslyckad
inte förtära
för vem vill inte vara en ”riktig” kvinna???
Kanske är det så att alla vi som på ett eller annat sätt känner igen oss i orden ovan borde samlas och prata med varandra… Kanske är det så att bara vi som är/har varit i det faktiskt kan ”förstå” varandra och alla de känslor som vi bär/har burit runt på. Kanske är det så att oavsett om man valt att inte försöka med IVF eller adoption, eller valt att adoptera, IVF:a eller blivit med barn till sist borde få en plats i världen att samtala… Säg till i så fall så får vi se vad som händer….
Med vänlig hälsning
Maria Liljenberg
maria.liljenberg@svenskakyrkanjonkoping.se
Detta är det elfte inlägget i en serie med tema ”ensamhet”. Har du tankar eller funderingar kring just ensamhet, kommentera nedan eller maila oss gärna: diakoni.se@gmail.com
Lämna ett svar