Till innehåll på sidan
diakonibloggen

Jag är hos dig, i en helt ny värld med dig

Jag vill berätta för er om en liten guldglimt från mitt arbete inom daglig verksamhet, en verksamhet där vi stödjer människor med olika funktionsnedsättningar.

 

Berättelsen handlar om ett möte när min yrkesstolthet växte tillsammans med en deltagare, som har svårigheter med att kommunicera. Det blev en oförglömlig stund. Ett möte som jag länge hade letat efter. Det har gjort mig stoltare än någonsin och erfarenheten av den har visat mig nya vägar till att stödja henne och andra medmänniskor.

 

Är det omöjligt…då har du inte försökt tillräckligt. Så brukar jag intala mig själv, när arbetet känns nästan omöjligt.

 

– Hur känner hon sig nu, efter att ha kommit till oss måndag till fredag varje vecka i tre år. Ingen av oss personal har ännu hittat hennes sätt att kommunicera. Har det blivit omöjligt för henne att visa oss vad hon är intresserad av eller vad hon vill? Har hon givit upp?

 

IMG_2264Men jag har innerst inne en lång längtan, en stor förväntan på att få hitta henne, den hon är och vad hon vill. Varje stund tillsammans är en önskan. En önskan att hitta varandra i samspel i det lilla, lilla mötet. Jag vill hjälpa henne att flyga, då hon behöver stöd i att bli visad i hur man gör. Jag upplever att hon är en kvinna med mod och jag tror att hon har en längtan efter att någon ska förstå vad hon säger, fastän hon pratar utan ord.

 

När du tittade på mig, då fanns helt plötsligt inte världen runt omkring oss längre. Jag sätter mig ner, tar din hand. Jag är här för dig, använd mig nu! Vi tar varje tid, varje rörelse och varje signal mellan oss och gör stunden till en önskan att det omöjliga blir möjligt. Vi tar dina förmågor och lägger ihop dem med mina förmågor. I mötet mellan oss hittar vi vår stolthet att ge varandra det vi båda individuellt är på jakt efter, en utveckling.

 

Jag är hos dig, i en helt ny värld med dig.

Mina knän skakar. Kan jag tro det jag ser? Stunden med dig känns ofattbar och magisk. Vi ger oss in i en helt ny upptäckfärd! Jag håller i din hand, du rör din hand. Jag måste släppa den. Se hon kan ju själv, ett leende sprider sig i hela hennes ansikte. Terapihunden som är på besök har lagt sig i ditt knä och du klappar just nu hunden… självständigt. Håret på armarna reser sig och jag kan inte tro det jag ser, jag ser det som kändes omöjligt, stunden jag längtat efter, en oförglömlig stund, ett möte för att hitta varandra. Att du visar din rörelse, som jag inte visste du hade, kan ge många nya möjligheter för dig!

 

Du visade mig att jag ska fånga stunden i det lilla mötet. Min önskan var en liten stund med det som kändes omöjligt. Jag blev berörd utav din varsamma hand, en liten rörelse som kom att betyda så mycket för dig och mig. Jag väntade i tre år och är stolt över mitt tålamod att vänta.

 

I det mötet, i den stunden stannade jag upp, sög in, tog emot känslan av att vara nöjd. Jag är yrkesstolt och den stoltheten skapar vi i mötet tillsammans med varandra. I det lilla mötet bidrar vi till ett medmänskligare samhälle. Jag tror att alla kan kommunicera och när vi hittar vägen tillsammans gör vi skillnad. Det lilla mötet mellan dig och mig, gjorde skillnad och blev till något stort.

 

Hanna Hattina, aktivitetshandledare vid daglig verksamhet i Lerum

Vill du dela med dig av din vardag och arbetet med människor? Kanske ett möte som förändrat dig? Hör av dig på diakoni.se@gmail.com. /Karin och Lotta, diakonibloggen

Kommentarer

2 svar till ”Jag är hos dig, i en helt ny värld med dig”

  1. Profilbild för christerhansson

    Reblogga detta på Christer.L.Hansson och kommenterade:
    En fin och viktig berättelse om hur möten gör skillnad och att man måste ha tålamod i bland.

  2. Profilbild för Ingela Andersson

    Detta var en mycket vacker och gripande berättelse. Tack!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *