Varifrån kommer vi? Vart är vi på väg? Och vad är meningen med livet egentligen? Tre så grundläggande mänskliga frågor som då och då får extra aktualitet i livet – det kan vara en kris, en sjukdom, eller bara ett möte som ställer frågor på sin spets.
Existentiell hälsa är av vikt. De människor vi möter bär på sin historia liksom vi alla bär på historier. Existentiell hälsa handlar just om detta, att våga fokusera inte bara på den fysiska personen utan även på alla dimensioner inom en människa, såväl andliga som psykiska. Vilket i förlängningen innebär att vi alla blir helare som individer.
Men det är inte alla människor som kan eller orkar fundera över livsfrågorna. Att våga lyfta frågor kräver ett utrymme, en bra samtalspartner, ett språk och en plats. Kyrkan var förr en självklar plats för att våga brottas med de existentiella frågorna, men när kyrkan idag inte alltid upplevs som en hemmaplan kan steget att våga öppna upp för samtal kring existens och mening vara svårt.
Cecilia Melder disputerade för fyra år sedan med en avhandling med syfte att ta fram en modell för att förstå sambandet mellan upplevd hälsa och existentiell hälsa. Hon menar att grunden för en ny folkhälsopolitik bör vara hänsyn till att ”Människan är både kropp, själ och ande” Hela avhandlingen hittar du här . WHO har plockat fram åtta aspekter som grund för existentiell hälsa: Hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, förundran, andlig kontakt, personlig tro och framför allt en positiv gemenskap. Cecilia Melder menar att ”Vi har en förträfflig fysisk vård och det finns god kunskap om den psykiska hälsan. Men samtidigt ser vi i siffrorna att vi inte helt lyckas hjälpa befolkningen.”
Kan vi idag inom vården och inom livet mer bejaka de existentiella frågorna och konsekvenserna av att fundera kring existens och mening menar Cecilia Melder att vi i förlängningen får friskare och helare människor.
Temat är existentiell hälsa. Har du tankar och synpunkter? Hör av dig i en kommentar eller maila till diakoni.se@gmail.com. /Karin & Lotta
Lämna ett svar