Idag publicerar diakonibloggen ett upprop som protesterar mot behandlingen av ensamkommande flyktingbarn – Vi Står Inte Ut, men vi slutar aldrig kämpa!
”Vi är socionomer, pedagoger, verksamhetschefer, sjuksköterskor, familjehem, barnmorskor, läkare, psykologer, diakoner, präster, konsulter, genusvetare, beteendevetare, människorättsvetare, forskare, projektledare, handledare, gode män, jurister, volontärer och medmänniskor som på ett eller annat sätt är engagerade i gruppen ensamkommande barn och ungdomar. Vi jobbar bland annat i skolan, på HVB-hem, inom socialtjänst, psykiatri, vård eller som familjehem. Många av oss har lång erfarenhet av att jobba med ensamkommande unga.
Vi ser barn och ungdomar som allas angelägenhet och arbetar dagligen för att deras rättigheter beaktas och att de behandlas på samma sätt som andra barn.”
Så inleds uppropet, och fortsätter vidare bl a:
”Ensamkommande ungdomar som skrivs upp i ålder tvingas mot sin vilja från familje- och HVB-hem trots att insatser som görs ska ha ett individuellt perspektiv och präglas av respekt för den unges människovärde och integritet. De riskerar att avvisas utan pardon till länder som svenska medborgare avråds från att åka till. Det sker trots protester från en samlad profession. Det sker trots att våra ensamma unga får den enda trygghet de känner sönderslagen.”
Och avslutas så här:
”…vi ser det som vår plikt att protestera och säger rakt ut: det är nu systemkollapsen sker! Den sker inom oss och bryter sakta ner oss. Våra hjärtan brister. Vi gråter i bilen på väg hem från jobbet. Visst ska vi egentligen klara smärtan för vi är ju professionella! Men vi står inte ut!
Sverige har skrivit under barnkonventionen. Vi vill att Sverige följer den!”
Här kan du läsa uppropet i dess helhet, få mera information och skriva under.
Detta upprop är ett exempel på vad profetisk diakoni kan innebära. Sociala orättvisor och profetisk diakoni är nästa tema som vi inom kort inleder här på diakonibloggen. /Karin & Lotta
Lämna ett svar